Jytys medlemsundersökning: Sparåtgärderna och distansarbetet har präglat hela det gångna coronaåret

Enligt fackförbundet Jytys medlemsundersökning år 2020 syns sparåtgärderna som coronan fört med sig kraftigt på arbetsplatserna för det kvinnodominerade medlemskapet i kommunbranschen, den privata sektorn, organisationerna och församlingarna. Distansarbete är en helt ny erfarenhet för många som arbetar huvudsakligen i kommunbranschen. Jytys medlemmar upplever också att arbetets krav och arbetsmängd har ökat.

Av de som svarat på Jytys medlemsenkät meddelade 53 % att man på arbetsplatsen genomfört sparåtgärder under det pågående året. Som objekt för sparåtgärderna har 38 % drabbats personligen, alltså en dryg tredjedel av svarande. Typiskt hade arbetsmängden ökat på grund av en nedskärning av personalresurserna. Dessutom hade det skett förändringar eller andra arbetsarrangemang i arbetsuppgifterna samt gjorts permitteringar eller använts frivilliga ledigheter utan lön.

Övriga inbesparingar var nedskärningar av personalförmånerna (t ex matförmån, kultur- och motionssedlar), en minskning av företagshälsovårdstjänsterna samt en uppskjutning av löneförhöjningar. I många svar förutser man dock att permitteringar och andra sparåtgärder bara har börjat.

Coronan har präglat det pågående året, vilket syns på olika sätt i svaren. Glädjeämnen i svaren hittades oftast i arbetskamraterna och arbetsgemenskapen, familjen och hälsan. Många kände tacksamhet för att ha en arbetsplats och distansarbetsmöjligheten gav mångens arbete glädje och välfärd. Oro har som väntat förorsakats av osäkerheten på grund av coronaepidemin, såsom hälsoskäl och coronans inverkan på arbetet genom bl a sparåtgärder.

82 % av de som svarat meddelade att de oroade sig över coronasituation i viss mån eller mycket. Bekymret riktade sig mot såväl den ekonomiska situation som hälsan. Majoriteten 75 % meddelade dock att coronakrisen inte har känts av i den egna ekonomiska situationen. Av de som svarat hade coronakrisen försvagat den egna ekonomin för 18 % och förstärkt den för 2 %. I många svar tog man dock upp osäkerheten för den närmaste framtiden.

Distansarbete en helt ny erfarenhet för största delen

Av de som svarat meddelade 41 % att de under hösten gjort distansarbete och 65 % av dem hade inte gjort distansarbete innan coronapandemin började. Majoriteten (79%) meddelade att de var helt eller någorlunda nöjda med distansarbetet. Enligt den största delen (69%) hjälper distansarbetet balansen mellan arbets- och privatlivet.

Tillräcklig dialog med arbetskamraterna delar åsikterna mest i distansarbetet. Av de som svarat ansåg 50 % att det förekom tillräcklig dialog med arbetskamraterna, men 41 % är tvärtom helt eller delvis av annan åsikt. Samtidigt önskar många (55%) människor omkring sig. Av de som svarat upplever 57 % att de utfört sitt arbete bättre på distans än då de arbetar på kontoret. Drygt hälften av svarande (56 %) har också upplevt att produktiviteten ökat.

Medlemmarna belastas av coronans verkningar, för stor arbetsbörda och växande krav

Det som upplevs som mest problematiskt och utmanande i det egna arbetet är att arbetet hopas ojämnt, att målen och kraven hela tiden ökar, coronans inverkan, för stor arbetsbörda och dåligt förmansarbete.

Vid en jämförelse med svar givna under tidigare enkätår verkar samma saker orsaka belastning på arbetsplatserna år efter år. Problem orsakade av organisationsförändringar är i nedåtgående jämfört med de tidigare medlemsenkätåren (2012 och 2016). Å andra sidan är bl a erfarenhet av dåligt förmansarbete och för stor arbetsbörda i uppåtgående.

Löneöppenheten bör ökas och familjeledighetskostnaderna fördelas jämnt

En klar majoritet 62 % är helt eller delvis av samma åsikt att alla arbetsgivares löner borde vara offentliga på arbetsplatsen för att främja lönejämställdheten. Av de som svarat var 68 % redo att berätta om sin egen lön på arbetsplatsen, 20 % skulle inte berätta och 12 % kan inte säga. Kommunbranschens arbetstagare var aningen mer för löneöppenhet än andra sektorers.

Vid frågor om fördelningen av familjeledigheter och familjeledighetskostnader kunde ungefär hälften inte ta ställning till 1+7+7-modellen som arbetsgruppen för familjeledigheter föreslagit. Hälften av svarande kunde inte heller ta ställning till huruvida kostnaderna för familjeledigheterna borde fördelas mellan alla arbetsgivare. De som hade en åsikt var till största delen för 1+7+7-modellen och en fördelning av kostnaderna.

Medlemmarnas inkomstnivå bör höjas

Under början av detta år förhandlades nya kollektivavtal fram i nästan alla Jytys avtalsbranscher. Av de som svarat berättade hälften att de var nöjda med det nyaste kollektivavtalet i sin egen bransch och bara 10 % var missnöjda. Däremot var svarande ganska missnöjda med sin egen inkomstnivå. Helt eller delvis missnöjda med inkomstnivån var 57 % och 25 % var nöjda.

Gällande lokalt avtalande frågade vi om man varit nöjda med de lokala avtalen och om man borde öka lokalt avtalande på arbetsplatserna. En stor del av svarande (42 %) kunde inte ta ställning i saken, men bland dem som berättat sin åsikt fanns det klart fler som ansåg att man lyckats bra i de lokala avtalen. På samma sätt förhöll man sig mer positivt än negativt till en ökning av lokalt avtalande.

Medlemsundersökningens bakgrundsinformation:

  • Jytys medlemsenkät besvarades av 4502 medlemmar.

  • Svarstiden för enkäten var 30.9-18.10.2020.

  • Av de som svarat var 90 % kvinnor.

  • 44 % av svarande var 56 år eller äldre, 35 % 46-55 år, 15 % var 36-45 år och 6 % 26-35 år gamla.

  • Av de som svarat hade 53 % varit medlem längre än 16 år. 6-15 års medlemskap hade 28 % av svarande, 1-5 år 15 %. 4 % av svarande hade varit medlem under ett år.

  • 84 % av de som svarat var heltidsanställda.

  • 92 % var anställda tills vidare.

  • 84 % av svarande hade som arbetsgivare en kommun, en samkommun eller ett aktiebolag ägt av en kommun, 2 % en församling, 3 % en stiftelse eller organisation, 8 % en annan privat arbetsgivare, 1 % staten och 2 % något annat än ovan nämnda.

  • 76 % av de som svarat hör till tillämpningen av AKTA.

Bilagor:

Tilläggsinformation:

Arbetsmarknadsforskare Mari Huuhtanen, tel. 050 546 8915, mari.huuhtanen@jytyliitto.fi

Jyty är ett fackförbund, vars medlemmar verkar i kommunbranschen, privata sektorn, organisationer och församlingar. Medlemskapets största branscher är sekreterar-, administrations-, specialist- och ikt-arbete, ungdoms- och organisationsarbete, social- och hälsovårdsbranschen, biblioteksbranschen samt fostran och utbildning. Fackförbundet Jyty är medlemsförbund i STTK.