Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty kräver att man i avtalsförhandlingarna som påbörjas avstår från kiky-timmarna eller att man betalar full ersättning för förlängningen av arbetstiden som uppstått av dem, något som enligt utförda beräkningar skulle innebära en förhöjning på 1,4 % utöver förhöjningarna från avtalsrundan. Om kiky-timmarna tas bort får de inte sänka löneförhöjningarna.
Jyty inleder kommunbranschens löneförhandlingar idag 14.1. I centrum av avtalsmålen som godkänts av höstfullmäktige finns ordentliga löneförhöjningar, arbetstid, distansarbete och arbetshälsa för alla sektorer som Jyty representerar. Längden på avtalsperioden föreslås bli ungefär två år.
Jytys ordförande Maija Pihlajamäki påpekar att det i grund- och välfärdstjänsterna vid sidan av hälsovården finns en stor skara arbetstagargrupper som skulle förtjäna en rättvisare lönebehandling än nu med hänsyn till deras utbildning och arbetets komplexitet. "Huvudparten av dem arbetar i exempelvis socialsektorn med barn, unga och åldringar, i undervisnings- och bildningsbranscherna samt i biblioteken, men också i ekonomi- och administrationsuppgifter."
Enligt Pihlajamäki bör löneförhöjningarna vara sådan att de förbättrar medlemmarnas köpkraft, främjar målen för lönejämställdhet och positionen för den kvinnodominerade offentliga sektorns branscher. "Dessa mål uppnås bäst med möjligast höga allmänförhöjningar och en löneförhöjning i eurobelopp, alltså en s k blandlinje."
I justeringspotterna som förhandlas lokalt bör finnas en s k full bakbräde och om man inte uppnår enighet om delning av potten bör potten användas till en allmänförhöjning för alla.
Vårt mål är dessutom att uppnå förbättringar för förtroendemännens och arbetarskyddsfullmäktiges tidsbruk, arvoden, informationstillgång och utbildning. I förtroendemännens tidsbruk bör man bättre iaktta bl a branschmångfalden för dem som representeras och inte bara hur många som representeras.
Pihlajamäki betonar att det med den nuvarande lönenivån för varje år som går blir allt svårare att få kunniga, utbildade och motiverade funktionärer till de kvinnodominerade branscherna. "Hur exempelvis en kommunarbetsgivare kan svara på denna utmaning har långt gående inverkan på framtiden för hela vårt välfärdssamhälle."
Enligt Pihlajamäki skulle exempelvis en systematisk korrigering av kommunsektorns löneutveckling till exempel genom ett mångårigt löneprogram vara en väsentlig del av en arbetsgivarpolitik, med vilken man måste sträva till att svara på utmaningar som ofrånkomligen dyker upp, och som bl a vår befolkning som bara blir äldre för med sig.
"Om viljan finns borde man med förbundsspecifika förhandlingar kunna ta itu med många branschspecifika problem, såsom lönejämställdhet. Man hittar dock inga svar på dylika frågor om exportbranscherna enligt den s k Finlandsmodellen fastställer gränserna för löneförhöjningarna också i andra branscher, såsom exempelvis den kvinnodominerade offentliga sektorn."
Pihlajamäki påpekar att även om Finlands Näringsliv EK beslöt att avstå från de inkomstpolitiska lösningarna, så verkar EK med Finlandsmodellen dock fortfarande sträva till – visserligen med ett annat namn – en motsvarande avtalsmetod.
Tilläggsinformation: ordförande Maija Pihlajamäki, tel. 0400 537 756, maija.pihlajamaki@jytyliitto.fi
* Jyty representerar ungefär 50 000 tjänste- och befattningsinnehavare i kommuners, samkommuners, församlingars och privat tjänst. Av medlemmarna är ungefär 84 procent kvinnor. Jyty är kommunbranschens äldsta fackförbund och medlemsförbund i STTK.