Jyty: En subjektiv rätt till småbarnspedagogik främjar sysselsättningen och minskar marginaliseringen

Fackförbundet Jyty stöder att man återinför den subjektiva rätten till småbarnspedagogik på heltid. En subjektiv rätt till småbarnspedagogik minskar barnens marginalisering och underlättar positionen speciellt för arbetslösa och de i en otypisk anställning. Det blir lättare att ta emot ett nytt arbete när man inte först måste fundera över om barnet får en vårdplats, betonar Jytys ordförande Maija Pihlajamäki.

Den föregående regeringen förändrade år 2016 den subjektiva rätten till småbarnspedagogik till behovsprövad med hänvisning till insparingar. Den subjektiva rätten till småbarnspedagogik begränsades då till 20 timmar för dem som inte arbetar på heltid, studerar, verkar som företagare eller arbetar fulltid med sitt eget arbete. Begränsningen orsakade stor regional ojämställdhet när en del av kommunerna begränsade och en del lät bli att begränsa bredden på rätten till småbarnspedagogik. Nu har landets regering gjort ett lagförslagsutkast där den subjektiva rätten till småbarnspedagogik återinförs på heltid.

– En småbarnspedagogik av hög kvalitet har en betydande positiv effekt speciellt på familjer och barn i en svag socioekonomisk situation och i marginaliseringsfara, säger Jytys ordförande.

Enligt exempelvis James Heckman, som fått Nobelpriset i ekonomi, drar speciellt de barn, som i sin uppväxtmiljö har ekonomiska problem, föräldrars hälsoproblem, drogmissbruk, sociala problem eller bristfälliga kamratförhållanden, nytta av en småbarnspedagogik som leds av yrkesmänniskor.

Enligt en rapport som OECD publicerade år 2018 förekommer marginaliseringsfara också för de invandrarfamiljers barn, som i allmänhet sköts hemma och som inte deltar i småbarnspedagogiken. Man borde öka invandrarbarnens deltagande i småbarnspedagogiken för att undvika inlärningssvårigheter och marginalisering. De invandrarbarn som deltagit i småbarnspedagogiken har bl a klart bättre språk- och läsfärdigheter jämfört med de i hemvård.

Den behovsprövade rätten till småbarnspedagogik ökade det administrativa arbetet

Begränsningen av den subjektiva rätten till småbarnspedagogik ökade kraftigt det administrativa arbetet för behovsprövningen. Att återinföra den subjektiva rätten till heldagssmåbarnspedagogik minskar på denna överflödiga byråkrati.

I och med den subjektiva rätten till småbarnspedagogik behöver man inte skilt utreda varje barns rätt till vidare småbarnspedagogiksservice, utan denna rätt kommer automatiskt och jämt till alla barnfamiljer. På så sätt kan man rikta resurserna kraftigare på själva vårdarbetet och fostran av barnen i stället för på administrationen.

En småbarnspedagogik av hög kvalitet förutsätter tillräcklig personalmängd

– För stora gruppstorlekar, knappa personalresurser och sparåtgärder leder till personalens utmattning och att kompetenta arbetstagare söker sig till mer belönande uppgifter. Bristen på arbetskraft i småbarnspedagogiken ser hela tiden ut att öka, påpekar Pihlajamäki.

Ett centralt problem är att det är svårt att tolka avvikandeparagrafen i den nuvarande lagen för småbarnspedagogik. En för lös tolkning av paragrafen har lett till ett kontinuerligt personalunderskott i daghemsgrupperna. Dimensioneringen bör granskas gruppspecifikt under hela daghemsdagen. Dessutom borde man i paragrafen beakta tiden när småbarnspedagogikens lärare är utanför barngruppen och dess effekt på förverkligandet av relationstalet.

– Lagar och förordningar för småbarnspedagogiken bör ändras så att för alla barn över tre år blir relationstalet 1 fostrare per 7 barn. I grupperna för under 3-åringar bör barnskötarresursen öka enligt åldersgruppens behov och två av tre fostrare bör vara barnskötare. För personalen bör också definieras en anmälningsplikt för missförhållanden som också bör fixas. Anmälningsplikten som nu presenteras är redan i bruk i socialvården, kräver Pihlajamäki.

Finansieringen av kommunekonomin bör säkras

Kostnaderna för småbarnspedagogiken finansieras med statsandelen, kommunens finansieringsandel samt inkomster från indrivna kundavgifter. Problemet är en ökande ekonomisk kris för kommunerna. År 2018 gjorde två av tre kommuner ett negativt resultat samtidigt som kommunernas statsandelar har skurits ner för varje år. Detta år har sparåtgärderna, inklusive samarbetsförhandlingar, igen ökat, vilket har slagit till direkt mot personalen. I långa loppet inverkar alla nedskärningar på kommunmedborgarnas välfärdstjänster, såsom småbarnspedagogiken.

– Statsmakten och politikerna borde nu äntligen vakna upp till kommunekonomins kris. Dessutom borde ökningen av uppgifter som fastställs för kommunerna beaktas till fullo i statsandelarna, kräver Jytys ordförande.

Lagen för småbarnspedagogik skapade utbildningsmässiga flaskhalsar

I lagen för småbarnspedagogik från 2018 ändrades utbildningskraven för personalen. Jämfört med tidigare avskiljer den nya lagen för småbarnspedagogik kraftigt uppgifterna och skapar utbildningsmässiga flaskhalsar speciellt för småbarnspedagogikens socionomer och närvårdare. Dessutom kan en person som avlagt yrkesexamen för familjedagvårdare sköta barn hemma, men enbart denna utbildning räcker inte till daghemmen. Målgruppen och målen för småbarnspedagogiken är dock de samma.

Från början av 2030 skulle en magistersexamen i småbarnspedagogik duga till daghemsföreståndare och en kandidatexamen i pedagogik till lärare. Av småbarnspedagogikens socionomer krävs en yrkeshögskoleexamen i social- och hälsovårdsbranschen och av en barnskötare en grundexamen i social- och hälsovårdsbranschen med inriktning på barn och unga. Den kommande strukturen begränsar socionomernas möjlighet att avancera i sin karriär och skapar onödig hierarki på arbetsplatserna.

Läs mer: Jytys utlåtande om regeringens förslag att ändra lagen om småbarnspedagogik (på finska)

Tilläggsinformation:

Jytys ordförande Maija Pihlajamäki, tel. 0400 537 756, maija.pihlajamaki@jytyliitto.fi
Arbetsmarknadsforskare Hanna Koskenheimo, tel. 040 753 2025, hanna.koskenheimo@jytyliitto.fi

* Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty representerar ungefär 50 000 tjänste- och befattningsinnehavare i kommuners, samkommuners, församlingars och privat tjänst. Av medlemmarna är 84 % kvinnor. Jyty är medlemsförbund i STTK.