Enligt Jytys förbundsfullmäktige säkrar man med ett riksomfattande kollektivavtal kommunsektorns och de kommande välfärdsområdenas löntagarförmåner bättre och mer jämställt än genom att avtala lokalt. Jyty godkänner inte strävanden efter att krossa och sprida ut förhandlingssystemet.
Jytys förbundsfullmäktige betonar att kommunsektorns förhandlings- och avtalssystem hittills har fungerat bra och att man i arbetsvillkorskonflikter lyckats hitta en lösning som tillfredsställer alla parter.
Jytys förbundsstyrelse anser det vara väldigt överraskande att styrelsen i Egentliga Tavastlands sjukvårdsdistrikt beslutat att inleda lokala avtalsförhandlingar med en avtalsorganisation samtidigt som de riksomfattande förhandlingarna pågår. Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT har konstaterat att ett dylikt avtal skulle vara olagligt.
Jytys förbundsfullmäktige påpekar att lokalt avtalande visserligen är möjligt, men bara när kommunsektorns tjänste- och arbetskollektivavtal är i kraft. Ingen hindrar lokalt avtalande om bättre löner och arbetsvillkor än de som finns fastställda i kollektivavtalen.
Jytys förbundsfullmäktige konstaterar att lokalt avtalande är en utmärkt metod att beakta lokala specialförhållanden, men grunden bör vara ett ikraftvarande riksomfattande tjänste- och arbetskollektivavtal. Att sprida ut de riksomfattande kollektivavtalsförhandlingarna till lokalnivå tjänar ingen parts förmån. Utöver missämjan orsakar det en enorm mängd extra arbete exempelvis för förtroendemännen på lokalnivå.
Fackförbundet Jytys förbundsfullmäktige påminner också om att det utöver vårdpersonalen i hälsovården verkar andra yrkesgrupper, såsom hälsovårdens sekreterare och avdelningssekreterare, löneräknings-, ekonomi- och personaladministrationen, instrumentvårdarna och lokalvårdarna, ICT-tjänsterna, fastighetsskötseln och matservicen. Vårdpersonalen klarar inte av att arbeta ensam, och ur helhetssynvinkel är stödtjänstpersonalens roll precis lika viktig som vårdpersonalens.
Samtidigt har man i den offentliga diskussionen nästan helt glömt bort socialvårdssektorns yrkesmänniskor, som arbetar med bl a socialarbete och -handledning, rehabilitering, familjearbete, hemtjänster, närståendevård, boendetjänster, anstalttjänster, rusmedels- och mentalhälsoarbete och familjerådgivning. Arbetskrafts- och resursbristen gäller precis på samma sätt socialvårdssektorn som hälsovårdssektorn och alla dessa branscher borde beaktas vid förhandlingsbordet.
Jytys mål är ett flerårigt löneprogram för hela kommunsektorns personal. Detta skulle ha funnits tillgängligt i medlingsbudet som förlikningsnämnden erbjöd och som godkändes av de kommunala huvudavtalsorganisationerna JAU (Jyty och JHL) samt FOSU.
Jyty representerar alla kommunsektorns arbetstagare. Medlemskapets största branscher är sekreterar-, administrations-, specialist och ict-arbetet, ungdoms- och organisationsarbetet, social- och hälsovårdssektorn, biblioteksbranschen samt fostran och utbildning.
Tilläggsinformation:
Fackförbundet Jytys ordförande Jonna Voima, tel. 050 591 2341, jonna.voima@jytyliitto.fi