I flera av de öppna svaren uttrycktes en stark oro för att en höjning av dimensioneringen av vårdpersonalen inom boendeservice med heldygnsomsorg skulle innebära att man blir tvungen att minska personalstyrkan inom hemvården.
Det är redan mycket svårt att få personal ens för den nuvarande dimensioneringen, när det inte finns lämpliga arbetstagare att tillgå. Blotta tanken på att vi skulle behöva så där många fler anställda om dimensioneringen höjs är skrämmande, varifrån ska de tas? (Öppet svar från en direktör för äldreomsorgen i en liten kommun)
Vi behöver nya verksamhetsmodeller som förenar självständigt boende och service, inte bara serviceboende med heldygnsomsorg. Dimensioneringsdiskussionen borde inte köra fast på något visst relationstal, utan frågan borde granskas utgående från ett flexibelt antal som definieras enligt servicebehovet. (Öppet svar från en social- och hälsovårdsdirektör i en ansvarskommun)
Två tredjedelar av direktörerna för äldreomsorgen anser att det största problemet är tillgången på arbetskraft. Enligt de öppna svaren är det särskilt svårt att få utbildade vikarier. I svaren nämns upprepade gånger arbetstagarnas attityder och brist på engagemang i arbetet, och det ges också upprepade kritiska kommentarer om nuläget i utbildningen inom branschen. De tillfrågade förutser inte någon förbättring av situationen i framtiden.
Dimensionering av vårdpersonal och kvalitet går inte hand i hand. Om det finns brister i kundorienteringen och arbetsrutinerna så förbättras inte servicekvaliteten för de äldre av en ökning av antalet vårdare. De anställdas attityd till vårdarbetet har stor betydelse för kvaliteten i vården.(Öppet svar från en direktör för äldreomsorgen i en liten kommun)
Kommundirektörerna och ekonomidirektörerna anser att de största problemen i boendeservicen för äldre har att göra med ekonomin. Det här anser 60 procent av de ekonomidirektörer och 47 procent av de kommundirektörer som besvarade enkäten.
Om en bindande dimensionering av vårdpersonalen skrivs in i lagen (utan prövning av grunderna från fall till fall eller andra möjligheter till flexibilitet), finns det risk för att utvecklingen av tjänsterna exempelvis genom digitalisering stannar upp eller mattas av betydligt. (Öppet svar från en direktör i en medelstor stad)
Problem som anknyter till lokaler, övervakning och tillgång till tjänster lyfts betydligt mer sällan fram i enkäten. Endast 4–5 procent av svarslämnarna nämnde dem som det största problemet inom boendeservicen.
De tillfrågade ombads bedöma hur många nya vårdanställda kommunen eller samkommunen borde rekrytera om dimensioneringen av vårdpersonalen inom boendeservice med heldygnsomsorg skulle höjas till minst 0,7 och hur stora kostnader en höjning av dimensioneringen skulle medföra. Enligt denna enkät skulle det beräknade behovet av nya vårdare vara närmare 4 500. Kommunerna och samkommunerna uppskattar att en höjning av personaldimensioneringen skulle medföra kostnader på 181 miljoner euro. De enkätsvar som erhölls har ställts i relation till nivån i hela landet.
Kommunernas och samkommunernas bedömningar är preliminära, men ligger mycket nära Kommunförbundets egna bedömningar när det gäller den personalökning som skulle krävas om personaldimensioneringen höjdes till 0,7, säger Tarja Myllärinen, direktör för social- och hälsovårdsenheten vid Kommunförbundet.
En höjning av dimensioneringen av vårdpersonalen inom heldygnsvården för äldre väcker hos svarslämnarna farhågor om vad som kommer att hända i hemvården i en bransch med skriande brist på arbetskraft.
Även om det fanns pengar, var hittar man vårdare? Vi måste flytta anställda från öppenvården om heldygnsvården får en lagstadgad personaldimensionering och det inte finns någon sådan inom öppenvården. Vi är på väg i helt fel riktning. Mer vårdpersonal kan inte utbildas så snabbt som det skulle behövas. (Öppet svar från en direktör i en liten kommun)
Kommunförbundet utförde i februari 2019 en kommunenkät om tjänster för äldre. Enkäten riktade sig till kommundirektörer, social- och hälsovårdsdirektörer, direktörer för äldreomsorg och direktörer med ansvar för ekonomi och finansiering. Enkäten skickades elektroniskt till kommunernas och samarbetsområdenas registraturer.
Enkäten resulterade i sammanlagt 215 svar, varav 180 kom från kommuner och 35 från samkommuner. Svar kom in från kommuner i alla storleksklasser. De vanligaste svarslämnarna var direktörer för äldreomsorg, social- och hälsovårdsdirektörer eller kommundirektörer.
Närmare upplysningar:Mari Patronen, sakkunnig i tjänster för äldre, tfn 040 801 6008Tarja Myllärinen, direktör för social- och hälsovårdsenheten, tfn 050 596 9866
Läs mera (på finska): https://www.sttinfo.fi/data/attachments/00816/a01609cc-5740-4cf1-9f97-9af5ab9ca6b8.pdf