En undersökning om kommunalt självstyre inom ett kommunfält som differentierar sig inleds

Finansministeriet har
inlett en utredning om hur differentieringsutvecklingen i kommunerna kan
beaktas i kommunallagstiftningen och speciallagstiftningen om
kommunernas uppgifter. Undersökningen görs av Östra Finlands universitet
och den ingår i statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet (VN
TEAS).

En central fråga är i vilken utsträckning den kommunala
självstyrelsen kan påverka omfattningen av och innehållet i servicen för
kommuninvånarna och därmed likabehandlingen av personer som bor i olika
kommuner. Grunden utgörs av frågan hur man vid den grundläggande
rättsliga granskningen bedömer omfattningen av den kommunala
självstyrelsen och jämlikheten mellan invånarna samt rätten till
service. Forskningsprojektet blir klart i juni 2022.

Under
forskningsprojektets gång utreds också om det genom lagstiftning är
möjligt att på ett mer föregripande sätt än för närvarande ingripa i
problem som gäller kommunernas ekonomi, tillgången till tjänster och
kommuninvånarnas jämlikhet. Dessutom utreder man om vanlig lagstiftning
ger möjligheter att ingripa till exempel i kommunens investeringsbeslut
eller skuldsättning. Ett nytt perspektiv är också om man med hjälp av
kriterierna för tryggande av tjänsterna kan inleda det s.k.
kriskommunsförfarande som för närvarande inleds enligt ekonomiska
kriterier. 
Den nya undersökningen fortsätter där undersökningen
”Från samhälle till kommuner som differentieras. Konstitutionella
begränsningarna för divergens av kommunernas uppgifter” (på finska) som
genomfördes 2019, upphörde. Undersökningen visade att det inte strider
mot Finlands grundlag att kommunerna har olika uppgiftsområden,
förutsatt att invånarnas grundläggande fri- och rättigheter tillgodoses.
Dessutom måste minimikraven på kommunal självstyrelse, såsom demokrati i
beslutsfattandet och kommunens rätt att självständigt besluta om sin
ekonomi och förvaltning, garanteras. 

Kommunerna i Finland
varierar stort såväl till storleken som till omständigheterna och
befolkningsstrukturen. Skillnaderna mellan kommunerna har ökat på
2000-talet i synnerhet till följd av förändringar i
befolkningsstrukturen. Befolkningens stigande medelålder, urbaniseringen
och den sjunkande nativiteten påverkar kraftigt både kommunernas
ekonomiska bärkraft och kommunernas förutsättningar att ordna
lagstadgade tjänster för sina invånare. 

Den kommunala
självstyrelsen lyfts fram som ett tema också i det arbete som inleddes i
december 2020 för att bereda åtgärdsalternativ för den kommunpolitiska
helheten. Dess roll är att bereda alternativa kommunpolitiska
åtgärdshelheter för det politiska beslutsfattandet.. I åtgärdshelheterna
ska man beakta sambanden mellan och ramvillkoren för de offentliga
finanserna, den kommunala självstyrelsen och den service som kommunerna
ordnar samt den helhet som dessa bildar.