Finansministeriet har inlett en utredning om hur differentieringsutvecklingen i kommunerna kan beaktas i kommunallagstiftningen och speciallagstiftningen om kommunernas uppgifter. Undersökningen görs av Östra Finlands universitet och den ingår i statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS).
En central fråga är i vilken utsträckning den kommunala självstyrelsen kan påverka omfattningen av och innehållet i servicen för kommuninvånarna och därmed likabehandlingen av personer som bor i olika kommuner. Grunden utgörs av frågan hur man vid den grundläggande rättsliga granskningen bedömer omfattningen av den kommunala självstyrelsen och jämlikheten mellan invånarna samt rätten till service. Forskningsprojektet blir klart i juni 2022.
Under forskningsprojektets gång utreds också om det genom lagstiftning är möjligt att på ett mer föregripande sätt än för närvarande ingripa i problem som gäller kommunernas ekonomi, tillgången till tjänster och kommuninvånarnas jämlikhet. Dessutom utreder man om vanlig lagstiftning ger möjligheter att ingripa till exempel i kommunens investeringsbeslut eller skuldsättning. Ett nytt perspektiv är också om man med hjälp av kriterierna för tryggande av tjänsterna kan inleda det s.k. kriskommunsförfarande som för närvarande inleds enligt ekonomiska kriterier. Den nya undersökningen fortsätter där undersökningen ”Från samhälle till kommuner som differentieras. Konstitutionella begränsningarna för divergens av kommunernas uppgifter” (på finska) som genomfördes 2019, upphörde. Undersökningen visade att det inte strider mot Finlands grundlag att kommunerna har olika uppgiftsområden, förutsatt att invånarnas grundläggande fri- och rättigheter tillgodoses. Dessutom måste minimikraven på kommunal självstyrelse, såsom demokrati i beslutsfattandet och kommunens rätt att självständigt besluta om sin ekonomi och förvaltning, garanteras.
Kommunerna i Finland varierar stort såväl till storleken som till omständigheterna och befolkningsstrukturen. Skillnaderna mellan kommunerna har ökat på 2000-talet i synnerhet till följd av förändringar i befolkningsstrukturen. Befolkningens stigande medelålder, urbaniseringen och den sjunkande nativiteten påverkar kraftigt både kommunernas ekonomiska bärkraft och kommunernas förutsättningar att ordna lagstadgade tjänster för sina invånare.
Den kommunala självstyrelsen lyfts fram som ett tema också i det arbete som inleddes i december 2020 för att bereda åtgärdsalternativ för den kommunpolitiska helheten. Dess roll är att bereda alternativa kommunpolitiska åtgärdshelheter för det politiska beslutsfattandet.. I åtgärdshelheterna ska man beakta sambanden mellan och ramvillkoren för de offentliga finanserna, den kommunala självstyrelsen och den service som kommunerna ordnar samt den helhet som dessa bildar.
Pressmeddelande 4 december 2019: Forskargrupp undersökte grundlagens specialvillkor för differentiering av kommunernas uppgifter