Av de ungdomsarbetare som svarade på Fackförbundet Jytys medlemsenkät hade till och med 25 % tidsbunden anställning. Ungdomsarbetet stämplas fortfarande starkt av anställningarnas tidsbundenhet.
Majoriteten av de tidsbundna anställningarna motiveras med finansieringen. Ett vanligt problem är också kedjade anställningar, alltså att det för samma arbetstagare knutits flera tidsbundna anställningar.
På basen av Jytys enkät har man i över 40 % av anställningarna använt finansieringen som grund för tidsbundenheten. För över 60 % av de som svarat på enkäten hade finansiering genom statshjälp använts som grund för tidsbundenhet.
Motiverade orsaker för tidsbundenhet kan vara exempelvis vikariat, arbetspraktik och arbetets säsongskaraktär. Men inte ens arbetets projektkaraktär, som kunde anses vara av säsongskaraktär exempelvis då man utvecklar en helt ny verksamhetsform, kan hållas som tillräcklig grund för tidsbundenhet.
Prejudikat finns bland högsta domstolens beslut (HD:2011/73 och HD:2021/2). I de konstateras att enbart finansieringens osäkerhet inte kunnat anses vara en tillräcklig, såsom i arbetsavtalslagen avsedd, grund att knyta ett tidsbundet arbetsavtal.
– Ungdomsarbete har utförts i vårt land redan länge och behovet av det har obestridligen påvisats. Arbetsgivarna fungerar väldigt kortsiktigt när de som utför ungdomsarbete inte blir fast anställda. Omotiverade tidsbundna anställningar bör utan fördröjning göras till fast anställning, konstaterar Fackförbundet Jytys ordförande Jonna Voima.
På basen av enkäten är kedjade anställningar oroväckande allmänna. Aningen över 20 % av de som svarat på enkäten hade haft 3-4 på varandra följande anställningar och 20 % hade haft över 4 anställningar. Totalt 75 % av de som svarat meddelade att det mellan de på varandra följande arbetsavtalen inte hade funnits något avbrott överhuvudtaget.
Siffrorna påvisar att behovet av arbetskraft har varit permanent. I dessa fall kan man inte anse det vara fråga om exempelvis arbete av säsongkaraktär.
Man har pratat om uppskattningen av ungdomsarbetet och dess nödvändighet fast som främjare av barns och ungas mentala hälsa speciellt under coronapandemin. Det verkar dock inte ha konkretiserats med att fast anställa eller i finansieringen reserverad för ungdomsarbetet. Detta betonas fortfarande i anställningarna för exempelvis de yrkesmänniskor som utför sökande ungdomsarbete.
– För att tal och handling ska mötas skulle det första steget vara att upphöja ungdomsarbetets yrkesmänniskor till den position de är förtjänta av. Ett sätt att visa uppskattning är att fast anställa dem. Naturligtvis räcker inte bara det, utan i kommunerna bör man garantera tillräckliga ekonomiska resurser för att förverkliga själva verksamheten, konstaterar Voima.
På Jytys enkät svarade 149 yrkesmänniskor inom ungdomsarbetet, av vilka en fjärdedel var tidsbundet anställda. 75 % av de som svarat arbetade i kommunsektorn.
Tilläggsinformation:
Fackförbundet Jytys ordförande Jonna Voima, tel. 050 591 2341, jonna.voima@jytyliitto.fiFackförbundet Jytys regionombudsman Jani Loponen, tel. 050 589 9362, jani.loponen@jytyliitto.fi
* Jyty är ett fackförbund, vars medlemmar verkar i kommunbranschen, den privata sektorn, organisationer och församlingar. Medlemmarnas största branscher är sekreterar-, administrations- och ikt-arbete, ungdoms- och organisationsarbete, social- och hälsovårdsbranschen, biblioteksbranschen samt fostran och utbildning. Fackförbundet Jyty är medlemsförbund i STTK.