Coronakrisen har haft en betydande inverkan på människors försörjning och vardag, företagens verksamhetsförutsättningar och den finländska samhällsekonomins utveckling. Den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2020 är ett led i åtgärderna för återhämtning efter coronavirusepidemin. Med tilläggsbudgetpropositionen bidrar regeringen till en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar återhämtning efter krisen. Genom tilläggsbudgetpropositionen inleds en åtgärdshelhet på sammanlagt 5,5 miljarder euro som ska stödja den ekonomiska återhämtningen.
Med sitt stimulanspaket strävar regeringen efter att öka efterfrågan, förbättra Finlands långsiktiga tillväxtutsikter, bekämpa klimatförändringen och främja biologisk mångfald samt stärka hela Finlands resurser, krishanteringsförmåga, självförsörjningsgrad och kunskapsbas. I helheten ingår också åtgärder för att stödja kommunerna. Syftet med dem är att trygga ordnandet av basservicen och underlätta den ekonomiska situation som undantagstillståndet förorsakat i kommunerna. I tilläggsbudgeten ingår också ett åtgärdspaket för att stödja barns och ungas välbefinnande.
De restriktioner som införts för att hindra spridningen av coronaviruset har haft negativa konsekvenser för barns och ungas inlärningsresultat, välbefinnande och jämlikhet. För att lindra dessa konsekvenser har regeringen fattat beslut om ett omfattande paket på cirka 320 miljoner euro för barns och ungas välbefinnande. Paketet hänför sig till undervisnings- och kulturministeriets, social- och hälsovårdsministeriets och arbets- och näringsministeriets förvaltningsområden.
För undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde föreslås ett anslag på sammanlagt 159 miljoner euro för främjande av barns och ungas välbefinnande. I stödet till kommunerna ingår dessutom en höjning av statsandelen för basservice när det gäller att stödja barn, unga och familjer.
När det gäller undervisning och småbarnspedagogik är målet att stödja inlärningen och välbefinnandet hos barn inom småbarnspedagogiken och elever inom den grundläggande utbildningen i syfte att jämna ut verkningarna av undantagsförhållandena till följd av coronaviruset. De luckor i inlärningen som perioden av distansundervisning inom den grundläggande utbildningen har orsakat åtgärdas med ett anslag på 70 miljoner euro. I fråga om småbarnspedagogiken anvisas det 14 miljoner euro för stöd till barns inlärning, utveckling och välbefinnande.
Finansiering till ett belopp av 17 miljoner euro riktas också till repetition av och stödåtgärder för studierna för gymnasiestuderande. När det gäller yrkesutbildningen föreslås det 30 miljoner euro för studiehandledning för studerande som avbrutit sina studier eller som löper risk att avbryta sina studier samt för studiehandledning och möjliggörande av yrkesprov för studerande som håller på att ta examen.
Som en del av paketet för att främja barns och ungas välbefinnande föreslås även ett anslag på 10 miljoner euro för ett pilotförsök för en hobbyverksamhetsmodell för Finland. Avsikten med modellen är att införa avgiftsfri hobbyverksamhet i skolorna under eftermiddagen. I syfte att stärka det ungdomsarbete och det uppsökande ungdomsarbete som bedrivs i samarbete med skolor och läroanstalter föreslås ett tillägg på 12 miljoner euro.
Dessutom föreslås det satsningar på högskolorna och studenternas hälsovårdsstiftelse bland annat för att öka handledningen och stärka stödet för studerandehälsovården.
Regeringen föreslår att barn, unga och familjer stöds i den exceptionella situationen till följd av coronaviruset med 112,3 miljoner euro genom höjningar av statsandelarna för basservice. Medlen riktas till socialservice för barn, unga och familjer och till mentalvårdstjänster för barn och unga. Medlen används för att bekämpa de sociala problem som coronaviruspandemin orsakat och för att säkerställa fungerande stödtjänster för barn, unga och familjer.
Unga som löper risk för utslagning erbjuds utbildning och tjänster som stöder dem på vägen mot en examen eller ett jobb. För offentlig arbetskrafts- och företagsservice föreslås ett tillägg på sammanlagt 60 miljoner euro, av vilket 45 miljoner euro är avsett för bland annat träning i början av arbetslivet, arbetskraftsutbildning för personer under 25 år, ökning av antalet sommarjobb samt anskaffning av tjänster för unga.
Man ser till att var och ens försörjning och finansieringen av utkomstskyddet för arbetslösa är tryggade. För arbets- och näringsbyråernas omkostnader föreslås ett tillägg på 20 miljoner euro bland annat med tanke på kundhandledning.
För statens andel av utkomstskyddet för arbetslösa föreslås ett tillägg på sammanlagt 812 miljoner euro. Av tillägget förorsakas 600 miljoner euro av en temporär ändring av lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner, som innebär att staten i år finansierar en sådan andel av den inkomstrelaterade dagpenningen för permitteringstiden som motsvarar grunddagpenningen. Därtill förorsakas 40 miljoner euro av en tillfällig sänkning av löntagarkassornas självfinansieringsandel. En förlängning av giltighetstiden för de temporära ändringarna i utkomstskyddet för arbetslösa och i arbetslagstiftningen till utgången av året förorsakar ett behov av tilläggsanslag på sammanlagt 123,5 miljoner euro.
För att lindra de ekonomiska svårigheter som coronakrisen orsakat föreslås det en temporär förbättring av det grundläggande utkomststödet från den 1 augusti till den 31 december 2020. För detta har man reserverat ett anslag på 60 miljoner euro.
Finansiering föreslås också för arbetsplatsernas beredskap att stödja arbetstagarnas hälsa, i synnerhet den psykiska hälsan, för att förhindra onödigt lång sjukfrånvaro och för att öka arbetslösas arbetsförmåga och förutsättningar för sysselsättning.
Regeringen beslutar öka kommunernas statsandelar med sammanlagt 60 miljoner euro för tjänster till äldre. Målet är att främja dels hälsan och funktionsförmågan, dels delaktigheten för att jämna ut konsekvenserna av undantagstillståndet och bekämpa sociala problem. Med tilläggsresurserna vill man säkerställa att tjänsterna är tillräckliga, effektiva och rättidiga under undantagssituationen och återhämtningen efter den.
Som en del av helheten stöds även familjer med närståendevårdare och i synnerhet närståendevårdare. För många närståendevårdare har ansvaret för vården av anhöriga ökat och ökar fortfarande allt mer i och med karantänarrangemang samt stängningen av tjänster inom dagverksamheten och kortvariga vårdplatser.
Investeringar i infrastruktur och renoveringar stöder ekonomin genom att öka efterfrågan på kort sikt och stärka den ekonomiska kapaciteten och produktiviteten på lång sikt. De tillägg som anvisas för stärkandet av kompetensnivån, forskning och främjandet av innovationer är viktiga för att stärka den finländska ekonomins framtida prestationsförmåga.
I återhämtningshelheten ingår flera utvecklingsprojekt för trafikledsnätet, vars fullmakter uppgår till sammanlagt cirka 404 miljoner euro. I den ingår bland annat en villkorlig fullmakt på sammanlagt 156 miljoner euro för infrastrukturprojekt i anslutning till beslutet om investering i Metsä Groups fabrik för bioprodukter. Dessutom ingår ett förslag på 30 miljoner euro för basunderhåll av transportinfrastrukturen för att förnya beläggningen på vägar.
För att öka antalet bostäder till rimliga priser föreslås det att räntestödsfullmakten för den statsunderstödda bostadsproduktionen höjs med 340 miljoner euro.
För modernisering av Gränsbevakningsväsendets tekniska övervakningssystem för land- och sjögränserna föreslås ett tillägg på 10 miljoner euro. För att ersätta de tre nuvarande utsjöbevakningsfartygen med två nya universalfartyg för olje- och kemikaliebekämpning föreslås 5 miljoner euro för planering av fartygen. Dessutom tidigareläggs vissa av Försvarsmaktens upphandlingar.
För en ökning av engångsnatur av antalet nybörjarplatser vid högskolorna föreslås sammanlagt 124 miljoner euro. Syftet med detta är att öka antalet nybörjarplatser med 4 800. Även för den öppna högskoleutbildningen föreslås tilläggssatsningar på 10 miljoner euro. Detta belopp är avsett för att öka den öppna universitetsundervisningen samt möjliggöra att personer som står utanför utbildning och arbetsliv befrias för viss tid från studieavgifter.
För snabbverkande åtgärder för kompetensutveckling för personer i arbetsför ålder och planering av den digitala servicehelheten för kontinuerligt lärande föreslås tilläggsfinansiering på cirka 20 miljoner euro.
Som en del av färdplanen för forskning, utveckling och innovationer (FoUI) inleds ett pilotförsök med partnerskapsmodeller och med anledning av detta föreslås för Business Finland en fullmakt på 20 miljoner euro för FoUI-understöd. För Finlands Akademi föreslås en fullmakt på 10 miljoner euro för finansiering av samarbetsnätverken enligt den nya partnerskapsmodellen och en fullmakt på 25 miljoner euro för en ny ansökan i anslutning till flaggskeppen. Dessutom föreslås tilläggsfullmakter på sammanlagt 26 miljoner euro för att stärka kompetensen i EuroHPC-ekosystemet och vetenskaplig forskning som hänför sig till krisberedskap och försörjningsberedskap. För att stärka forskningsinfrastrukturen föreslås en tilläggsfullmakt av engångsnatur på 20 miljoner euro.
För att fortsätta den kampanj som riktar sig till så kallade lokomotivföretag bland de stora företagen som körde i gång i början av året föreslås en bevillningsfullmakt på 60 miljoner euro. För kapitallån för att påskynda utvecklingen av de plattformar som behövs i affärsekosystem föreslås en bevillningsfullmakt på 20 miljoner euro. För utvecklingsåtgärder som stöder den tillverkande industrin och för utveckling av tillförlitligheten hos intelligenta elnät föreslås finansiering på sammanlagt 11 miljoner euro till Teknologiska forskningscentralen VTT och Business Finland. Finansiering föreslås också för Statens tekniska forskningscentral för kostnaderna för anskaffning av en kvantdator och för Geologiska forskningscentralen för utveckling av Mintec-pilotanläggningen.
Även om coronavirusepidemin tillfälligt har lett till minskade utsläpp, undanröjer den inte utvecklingen på lång sikt i fråga om klimatförändringen. Regeringen har förbundit sig till att åtgärderna för att stimulera ekonomin väljs så att de också stöder regeringens mål att göra Finland till världens första koldioxidneutrala välfärdsstat och stoppa förlusten av biologisk mångfald. Pionjärskap inom klimatlösningar stöder uppkomsten av arbetsplatser och exporten.
Det föreslås anslag till ett belopp av sammanlagt 45 miljoner euro för understöd för att frångå oljeuppvärmning både i hushåll och i kommunala fastigheter 2020. För stora demoprojekt för ny energiteknik anvisas en fullmakt på 20 miljoner euro.
För Forststyrelsen föreslås ett anslag på sammanlagt 13,1 miljoner euro för underhåll av naturområden och utveckling av naturturismen. För olika projekt som rör grönområden, vattentjänster och skydd av skogar föreslås ett anslag på sammanlagt 53 miljoner euro. I detta ingår ett tilläggsanslag på 20 miljoner euro för frivilligt skydd av skogar. Det föreslås att finansiering också anvisas för iståndsättning av områden för närrekreation.
Träbyggandet främjas genom understöd inom den statligt understödda bostadsproduktionen och genom att öka finansieringen för programmet för träbyggande. Programmet för träbyggande främjar användningen av trä genom att stärka kompetensen i branschen, utveckla de författningar och byggbestämmelser som rör träbyggande samt tillhandahålla information om träbyggande.
För att stödja kollektivtrafiken och ersätta förlusten av biljettintäkterna inom kollektivtrafiken föreslås det 100 miljoner euro. Det statsunderstöd som stöder gång- och cykeltrafiken ökas med 18 miljoner euro år 2020.
Den klimatfond som man kommit överens om att upprätta ska kapitaliseras med 300 miljoner euro. Utöver det kan fonden använda intäkterna från aktieinnehavet i Vake Oy för placeringar. Klimatfonden ska fokusera på att bekämpa klimatförändringen och främja digitalisering och låga koldioxidutsläpp inom industrin. För omställningen till en koldioxidsnål ekonomi behövs det tillräckliga satsningar på bland annat cirkulär ekonomi, ren teknologi och effektivare energiutnyttjande.
Coronavirusepidemin och restriktionerna för att stävja epidemin har försämrat situationen för många företag och inverkat på sysselsättningen. Genom olika stödåtgärder försöker man hjälpa företagen under epidemins akuta fas, bevara arbetsplatser och förhindra att det uppstår långvariga skador. De åtgärder som föreslås nu kompletterar den helhet av företagsstöd som man redan har fattat beslut om.
I den helhet som nu föreslås ingår ett nytt kostnadsstöd för företagssektorn, som omfattar 300 miljoner euro. Business Finlands fullmakt att bevilja understöd höjs med 180 miljoner euro, som ska riktas till åtgärder för avhjälpande av sådana störningar i produktionskedjan som beror på coronaviruset. Detta ökar anslagsbehovet med 120 miljoner euro 2020. För att stödja företags utvecklingsprojekt föresås det en ny fullmakt på 25 miljoner euro, som får en anslagseffekt på 10 miljoner euro år 2020.
Finlands Industriinvestering Ab föreslås bli kapitaliserat med ytterligare 250 miljoner euro för att öka företagens finansiering i form av eget kapital. Finlands Malmförädling Ab: balansräkning stärks med en kapitalisering på 150 miljoner euro och en fullmakt på 300 miljoner euro för utvecklandet av ackumulatorklustret.
För ytterligare kapitalisering genom gårdsbrukets utvecklingsfond föreslås det 70 miljoner euro i syfte att trygga den fortsatta investeringsverksamheten inom jordbruket.
I helheten för företagsstöd ingår även tillägg på 20 miljoner euro bland annat till stöden för hållbar tillväxt i regionerna och en fullmakt på 20,75 miljoner euro för innovationsstöd för skeppsbyggnad. Även resebranschen i Finland och inhemsk film- och teaterproduktion stöds.
För att stödja företag föreslår regeringen att man som en temporär åtgärd ska ge de skattskyldiga möjlighet att ansöka om betalningsarrangemang i fråga om mervärdesskatter som förfallit i januari–mars 2020 och som redan betalats. Vidare sänks räntan för det lindrade betalningsarrangemanget från 4 procent till 3 procent och ändras användningen av skatteåterbäringar för betalning av betalningsposter temporärt. Den fördröjningsränta som beräknas för skatt som är föremål för lindrat betalningsarrangemang har redan tidigare sänkts temporärt från ursprungliga 7 procent. De ovannämnda stödåtgärderna ingår i den proposition som regeringen lämnade den 20 maj 2020 (RP 74/2020 rd) och åtgärderna kommer att minska statens skatteintäkter uppskattningsvis med cirka 753 miljoner euro 2020. Av detta intäktsförs cirka 678 miljoner euro till staten under nästa år.
De organisationer som arrangerar olika kulturevenemang stöds med ett understöd på 9,6 miljoner euro så att de kan fortsätta sin verksamhet trots förlusterna och börja förbereda evenemang för 2021.
Coronakrisen påverkar kommunernas ekonomi i synnerhet genom att skatteinkomsterna minskar, men också genom att försäljnings- och avgiftsinkomsterna minskar och social- och hälsovårdsutgifterna ökar. Staten deltar i att ersätta de ekonomiska förluster som coronavirussituationen orsakar kommunerna. Syftet med stödet till kommunerna är att trygga kommunernas förutsättningar för att ordna basservice och att minska de ekonomiska utmaningar som följer av den exceptionella situationen.
Den helhet i tilläggsbudgetpropositionen som utgörs av stödet till kommunerna och sjukvårdsdistrikten uppgår till sammanlagt cirka 1,4 miljarder euro.
I statsandelen till kommunerna för ordnande av basservice föreslås ett tillägg på sammanlagt över 770 miljoner euro. Av detta ska 112 miljoner euro anvisas till stöd för barn, unga och familjer och fördelas till kommunerna som en del av statsandelssystemet på basis av antalet barn. Dessutom ska 60 miljoner euro anvisas för att säkerställa att servicen för äldre fungerar. 50 miljoner euro ska riktas till höjning av statsandelarna enligt prövning, och sammanlagt 550 miljoner euro till alla kommuner för att delas ut dels med ett lika stort belopp per invånare, dels i förhållande till utdelningen av kommunalskatten år 2020.
För sjukvårdsdistrikten föreslås ett understöd på 200 miljoner euro för att kompensera kostnader och eventuella underskott till följd av coronavirussituationen.
Det föreslås att kommunernas andel av samfundsskatteintäkterna höjs med 10 procentenheter och att statens utdelning sänks på motsvarande sätt för 2020. Ändringen minskar skatteintäkterma med 410 miljoner euro för innevarande år och ökar kommunernas skatteinkomster på motsvarande sätt.
Också många andra nämnda åtgärdsförslag riktas till att stödja den kommunala ekonomin.
Utöver stimulanspaketet innehåller den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2020 också sedvanliga ändringar. För beredskap för anskaffning av vaccin mot covid-19 föreslås 110 miljoner euro. På grund av coronavirussituationen föreslås det ökningar i omkostnaderna för många ämbetsverk, såsom polisen, Gränsbevakningsväsendet, domstolarna, Statskontoret och Institutet för hälsa och välfärd. Inom ramen för budgeten för utvecklingssamarbete anvisas ytterligare 5,2 miljoner euro till humanitärt bistånd. Hjälpbehovet är akut för att man ska kunna minska spridningen av coronaviruset bland annat i krisområden och flyktingläger.
Ett förhandlingsresultat om avtalen mellan stadsregionerna i Helsingfors, Åbo, Tammerfors och Uleåborg rörande markanvändning, boende och trafik (MBT) har nåtts. Genom avtalen främjas hållbara trafikprojekt och bostadsproduktion till rimligt pris i synnerhet i områden som lätt kan nås med kollektivtrafik. Regeringen förbinder sig att reservera 755,8 miljoner euro för åtgärder inom förvaltningsområdet för trafik och transport. Avsikten är att kostnaderna fördelas på flera år (2020—2031). Detta innebär att genomförandet av projekten förutsätter att man bereder sig på finansieringsbehoven även bland annat i planen för de offentliga finanserna och vid beredningen av den riksomfattande trafiksystemplanen. Dessutom förbinder sig staten att finansiera understöd för kommunalteknik och startbidrag inom den statunderstödda bostadsproduktionen till ett belopp av 180 miljoner euro åren 2020—2023. Statens finansiering av MBT-helheten genomförs inom ramen för planen för de offentliga finanserna.
Regeringen har slagit fast riktlinjer för den första fasen i färdplanen för stärkande av hållbarheten i de offentliga finanserna och ställt ett mål om tidsplanen för stabilisering av den offentliga skulden. Regeringens ställningstagande följer som bilaga.
Regeringen har som mål att stabilisera skuldsättningen i den offentliga sektorn i förhållande till bruttonationalprodukten före decennieskiftet. Regeringen är medveten om att målet är krävande och förutsätter omfattande åtgärder. Detta förutsätter att de offentliga finanserna stärks med flera miljarder euro.
En central del av färdplanen för hållbarhet utgörs av åtgärder för att stärka sysselsättningen. Regeringen eftersträvar en situation där en otillräcklig efterfrågan på arbetskraft inte begränsar sysselsättningstillväxten. Därför behövs även reformer som främjar arbetsutbudet.
Regeringen forsätter att bereda sysselsättningsåtgärder i överensstämmelse med regeringsprogrammet genom att höja ambitionsnivån och beakta coronakrisens konsekvenser på verksamhetsomgivningen. Finansministeriet ansvarar för bedömningen av sysselsättningsåtgärderna genom att föra en vetenskaplig dialog med den oberoende forskargrupp som tillsatts av arbets- och näringsministeriet
Skapandet av nya arbetstillfällen är allt viktigare. Som ett led i hållbarhetsfärdplanen ställer regeringen i samband med budgetförhandlingarna upp ett nytt sysselsättningsmål, som är större än det nuvarande målet på 60 000 arbetsplatser. Regeringen har förbundit sig att dimensionera finanspolitiken enligt konjunkturläget i överenstämmelse med regeringsprogrammet.
Anslagsökningen i den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2020 är cirka 4,1 miljarder euro och minskningen av inkomsterna cirka 1,2 miljarder euro. Statens behov av nettoupplåning ökar med cirka 5,3 miljarder euro, vilket innebär att statens nettoupplåning beräknas uppgå till cirka 18,8 miljarder euro 2020.
Den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2020 lämnas till riksdagen fredagen den 5 juni. Då publiceras den också på adressen budjetti.vm.fi.