Regeringen avslutade på onsdagen den tre dagar långa budgetmanglingen som förutspåddes bli svår. Man tog itu med problemen på ett sätt som innebär ett 10,7 miljarder euro stort underskott i budgeten för nästa år. Allt det är ny skuld som läggs till det gångna årets skuld på ungefär 20 miljarder. Budgetens slutsumma är totalt 64,2 miljarder.
De stödeuron för kommunerna som utlovades vid regeringens budgetmangling för både det pågående årets tilläggsbudget och nästa års budget är enligt Jytys ordförande Maija Pihlajamäki mer än nödvändiga.
”Det är dock klart att stödsumman ännu inte täcker de luckor som uppstått i kommunekonomin och som kommunerna lidit av redan före corona-tiden. När man ännu en gång påtvingar kommunerna nya uppgifter bör man till fullt belopp ersätta kommunerna de utgifter dessa ger upphov till”, kräver Pihlajamäki.
I många kommuner är skatteintäkterna enligt Pihlajamäki långt ifrån det förväntade samtidigt som de lagstadgade uppgifterna nu till och med ökar. ”Det stora frågetecknet är hur kommunerna klarar av de nya påtvingade plikterna när resurserna inte räcker till de tidigare uppgifterna.”
Pihlajamäki påminner om vårens manglingstal som regeringen höll om att föra den offentliga ekonomin i en hållbar riktning. ”Det är ett bra mål, men i kommunerna verkar man ha panik. Nästa år hotar en permitteringsvåg, av vilken man fick ett smakprov, när Vasa stad meddelade att de överväger att permittera hela sin personal i högst två veckor. Besluten kommer nästa vecka.”
Som ett positivt beslut ser Pihlajamäki att man börjar bereda bl a frågor om pensionsslussen, utveckling av lokalt avtalande samt gradering av arbetslöshetsskyddet vid samma bord som arbetsmarknadsorganisationerna.
”Förhoppningsvis hittar de som sitter vid bordet en gemensam vision. Det har man ju försökt länge redan. Om man inte uppnår samförstånd före tidsfristen går ut blir det regeringen som får fatta besluten. Jag betonar dock att kollektivavtalen är en viktig garanti för jämlika förhandlingar och också i fortsättningen arbetstagarnas trygghet.”
Pihlajamäki anser det vara viktigt att regeringen som en sysselsättningsåtgärd strävar till att förbättra sysselsättningen genom att satsa på individuellt arbetssökande genom att öka bl a arbetskraftstjänsterna med 50 miljoner. ”Tyvärr tänker man avskaffa alterneringsledigheten samtidigt som man försöker förlänga arbetskarriärerna. Alterneringsledighetssystemet har dock varit en viktig bit speciellt i den offentliga sektorn när man främjat arbetshälsan, orkandet i arbetet och på så vis fått längre arbetskarriärer.”
Budgetmanglingens beslut, enligt vilket man från statens budget nästa år täcker underskottet som är en följd av nedgången i Veikkaus intäkter, får också tack av Jytys ordförande. ”Så här säkrar man verksamhetsförutsättningarna för bl a tredje sektorns icke-vinstdrivande organisationer. Ett bevarande av nuvarande nivå förutsätter enligt beslutet en budgetfinansiering på 347 miljoner euro.”
Tilläggsinformation: ordf. Maija Pihlajamäki, tel. 0400 537 756, maija.pihlajamaki@jytyliitto.fi
* Jyty representerar ungefär 50 000 tjänste- och befattningsinnehavare i kommuners, samkommuners, församlingars och privat tjänst. Av medlemmarna är ungefär 84 procent kvinnor. Jyty är kommunbranschens äldsta fackförbund och medlemsförbund i STTK.