Finland fjärde i EU-ländernas jämställdhetsjämförelse – utvecklingen fortsatt långsam trots förbättrat helhetsresultat

Finland placerar sig fjärde i jämförelsen som mäter jämställdheten i EU.
Etta i jämförelsen är Sverige, följt av Danmark på andra plats. Frankrike
behöll den tredje plats som landet uppnådde förra året. Finland förbättrade
dock sitt helhetsresultat.

Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) offentliggjorde i dag sitt femte
jämställdhetsindex, som är ett mått på jämställdheten i EU. I
jämställdhetsindexet jämförs hur jämställdheten har utvecklats i EU-länderna
sedan 2010. 

Jämställdheten inom sex olika områden mäts: arbete, pengar, kunskap, tid,
makt och hälsa. Ett särskilt tema i år är digitaliseringen och dess
konsekvenser för arbetslivet och jämställdheten.

Finland förbättrade
sitt resultat från föregående mätning – på lång sikt har utvecklingen varit
långsam

Sverige och Danmark har varit jämförelsens toppländer ända sedan indexet
publicerades. Också Finland har tidigare placerat sig bland de tre bästa. Frankrike
gick förbi Finland i fjol och behöll i år sin tredje plats, trots att Finlands
poäng steg mer. Finlands totala antal poäng steg med 1,3 poäng från den
föregående mätningen, vilket är en av de största ökningarna i mätningen.
Frankrike förbättrade sitt helhetsresultat med 0,5 poäng.

Under jämförelseperioden 2010–2020 har Finlands utveckling däremot varit
långsammare: Finlands poäng har under den tio år långa uppföljningsperioden
förbättrats med 1,6 poäng, medan Sveriges poäng under samma period har stigit
med 3,7 poäng, Danmarks med 2,2 poäng och Frank-rikes med 7,6 poäng.
EU-genomsnittet har stigit med 4,1 poäng sedan 2010. 

Finlands indextal är nu 74,7. EU-genomsnittet är 67,9. 

Ökningen av andelen
kvinnor i beslutsfattandet gjorde att Finlands poäng steg

Finlands poäng steg mest inom delområdet makt. Ökningen är 5,2 poäng från
föregående mätning (ökningen från 2010 är 2,8 poäng). Det finns en ökning i
såväl det politiska som det ekonomiska beslutsfattandet, men också i det
sociala beslutsfattandet.  

Det här beror bland annat på att andelen kvinnor ökade i riksdagsvalet 2019
och i regeringen samt på att andelen kvinnor ökade i stora börsbolags styrelser
och olika förvaltningsorgan. 

Ändringarna är relativt små inom de övriga områdena i jämförelsen. Inom delområdena
arbete och kunskap har det skett en ökning, medan poängen inom delområdena
pengar och hälsa minskade. 

Trots ökningen ligger Finland under EU-genomsnittet i poängen som gäller
kunskap och i poängen för segregation inom utbildning är Finland nästan tio
poäng under EU-genomsnittet. Enligt den mätare som indexet använder sig av är
Finland bland de sämsta i EU i fråga om segregation inom utbildning.

Risk för bristande
jämställdhet och diskriminering på grund av kön i samband med digitaliseringen

Kvinnors och mäns dagliga internetanvändning ligger på nästan samma nivå i
EU. En större andel av äldre och lågutbildade kvinnor står dock helt utanför
internetvärlden än äldre och lågutbildade män.

Kvinnor utgör också en klar minoritet av de utexaminerade inom ICT-branschen
(20 procent) och av dem som arbetar med ICT-uppgifter (18 procent). Andelen
kvinnor som arbetar med ICT-uppgifter har minskat med fyra procentenheter sedan
2010. 

Det finns också klart färre kvinnor bland högteknologisektorns forskare och
ingenjörer, som ofta planerar och utvecklar ny digital teknik. De nya yrken som
uppstår i och med digitaliseringen är ofta placerade i mansdominerade ICT- och
STEM-sektorer, det vill säga branscher inom naturvetenskaper och
ingenjörsarbete.

Majoriteten av arbetstagarna inom plattformsekonomin (2/3) är män. Även om
plattformsekono-min kan främja kombinerandet av arbete och familjeliv, ser den
inte ut att ha en inverkan på fördelningen av omsorg. Det är också ofta svårt
att tillämpa EU:s jämställdhets- och diskrimineringslagstiftning på arbete inom
plattformsekonomin. Arbetstagarna kan stå utanför den sociala trygg-heten,
inklusive föräldraledigheterna.

Rapporten lyfter också fram eventuella etiska risker och risker i fråga om
de mänskliga rättigheterna i samband med utvecklingen av artificiell
intelligens, såsom könsrelaterade snedvridningar och diskriminering i
utvecklandet av artificiell intelligens och nya former av sexuella trakasserier
på nätet som digitaliseringen för med sig.

"Finlands resultat har utvecklats i en bättre riktning, men det behövs
fortfarande arbete.
Digitaliseringens inverkan på jämställdheten bör noggrant följas med och
åtgärder behövs både på nationell nivå och på EU-nivå. Genomförandet av
regeringens jämställdhetsprogram och EU:s jämställdhetsstrategi hör till de
viktigaste verktygen för att främja jämställdheten”, konstaterar Thomas Blomqvist,
ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet.