I juni betalas löneförhöjningar i flera branscher med Jyty-medlemmar, bl a i kommunsektorn och i välfärdsområdena, precis som i många av den privata sektorns avtal. I kyrkosektorn har löneförhöjningarna börjat betalas redan 1.4.2023.
I kommun- och välfärdssektorn avtalades förra sommaren att lönernas eftersläpning korrigeras utöver allmänförhöjningar och lokala lönepotter också med ett särskilt femårigt löneprogram. I välfärdsområdena används dessutom pengar till samordning av lönerna, dvs till löneharmoniseringen.
Med i kommun- och välfärdssektorns avtal togs också en s k stupstocksnotering: om man i vissa branscher i den privata sektorn skulle avtala om högre förhöjningar, skulle de också komma med i kommun- och välfärdssektorns avtal. Detta var en förutsättning för att vi gick med på att göra så långa avtal – i praktiken alltså att sälja arbetsfred för många år. Eftersom inflationen ökade under höstens lopp, justerades på basen av denna stupstock kommun- och välfärdssektorns förhöjningar uppåt.
De lokala justeringspotterna borde framför allt riktas till de uppgiftsrelaterade lönerna.
I juni betalas en allmänförhöjning på 2,2 % till alla. Dessutom betalas också en 0,7 %:s pott som fördelas lokalt samt en löneutvecklingspott på 1,2 %, om vars fördelning man också förhandlar lokalt. I välfärdsområdena delas också en lokal pott som är avsedd för samordning av lönerna, vars storlek är 1,0-1,5 %. Ovanpå dessa kommer ännu engångsersättningar till dem, vars arbets- eller tjänsteförhållande är i kraft 2.5-31.5: 467 euro till alla samt i småbarnspedagogiken i AKTA:s bilaga 5 betalas 120 euro och i UKTA:s del G betalas 150 euro.
I de lönepotter som fördelas lokalt betonas betydelsen av goda förhandlingsförhållanden och förtroende som byggts upp tillsammans. Även om arbetsgivaren i sista hand besluter om fördelningen av de lokala potterna, är målet en enhällig lösning mellan arbetsgivaren och huvudavtalsorganisationerna. Organisationerna måste ges reella påverkningsmöjligheter i förhandlingarna, vilket betyder bl a öppen hantering av löneuppgifter. Förhandlingarna får alltså inte vara en ensidig diktering – från någondera parten.
Jytys syn är att de lokala justeringspotterna framför allt borde riktas till de uppgiftsrelaterade lönerna. Jyty-medlemmarna arbetar i låglönebranscher, vars lönenivå det nu är möjligt att korrigera. Vi har dock fått uppgifter om att en del av arbetsgivarna skulle vilja rikta justeringspotterna i första hand till den individuella tilläggen. Då skulle grundlönenivån bli okorrigerad; ett annat problem i detta alternativ är att bedömningssystemet för en arbetsprestation på många arbetsplatser ännu befinner sig i sin linda, och då är det svårt att rättvist fördela de individuella tilläggen.
Om kommun- och välfärdssektorns förhöjningar får man tilläggsinformation i en video som finns på Jytys webbsidor samt från ett webbinarium avsett för förtroendemän och övriga förhandlare, vilket laddats ner på extranet, dvs Omanetti. I det senare ger erfarna Jyty-huvudförtroendemän handledning i förhandlingar.
Jukka MaarianvaaraIntressebevakningsdirektör