Fackförbundet Jyty kräver att regeringen slutar med nedskärningarna av de offentliga tjänsterna och personalen. Man måste göra en bindande bedömning av helhetseffekten av kommande anpassningsbeslut.
Sammanfattning – Jytys krav på budgetmanglingen:
Finlands regering som samlas till sin sista budgetmangling 1-2 september anser de ekonomiska utsikterna vara positiva. Finlands ekonomi har växt redan under tre kvartal. En fortsättning av de kraftiga nedskärningarna av den offentliga sektorns personal och tjänster skulle således vara väldigt kortsynt.
– I stället för nedskärningar måste budgetmanglingen förstärka sysselsättningen samt funktionaliteten av de offentliga tjänsterna och personalens kunnande, betonar Fackföreningen Jytys ordförande Jonna Voima.
Enligt Jyty är underskottet i den offentliga ekonomin ett allvarligt problem, men genom att göra nedskärningar av de offentliga tjänsterna skapas inga arbeten eller hållbar tillväxt.
– De offentliga tjänsterna säkrar många kritiska funktioner i samhället och människornas vardag dygnet runt. Utan den offentliga sektorn finns inte heller någon privat, och inga förutsättningar för tillväxt, konstaterar Voima.
– Välfärdsområdenas och kommunernas samarbetsförhandlingar som pågår som bäst hotar arbetsplatserna för tusentals människor, undergräver tjänsterna som skattebetalarna betalar och minskar konsumenternas köpkraft. Fakturan som orsakas av nedskärningarna syns som överbelastade tjänster, belastning av personalen, ökad arbetslöshet och växande marginalisering, räknar Voima upp.
Nästa regering står inför stora värdeval, för anpassningsbehovet för den offentliga ekonomin har uppskattats till 8-11 miljarder euro till och med år 2031.
Jyty kräver att man måste göra en bindande bedömning av helhetseffekten av anpassningsbesluten, vilket täcker tillgången av och jämställdheten för tjänsterna, personalmängden, arbetsbördan, kunnandebehoven och förändringsskyddet. Samtidigt måste man förhindra skenbara besparingar, där kostnaderna bara överförs till en annan tjänst eller ökar senare.
Jyty anser att ett förstärkande av kunnandet måste lyftas fram som en del av ekonomi- och sysselsättningspolitiken.
– Tjänster uppstår eller förnyas inte utan yrkesmänniskor som utför dem, och kunnandet uppdateras inte utan fortbildning. Med digitalisering och AI kan man kanske effektivera arbetets produktivitet och tjänster, men man får inte använda dem som motivering till personalnedskärningar, säger Voima.
För att sköta den höga arbetslösheten föreslår Jyty en förstärkning av finansieringen och personalmängden för sysselsättningstjänsterna som överförts till kommunerna. Unga och de som är svåra att sysselsätta måste erbjudas individuella tjänster, lönestött arbete och möjligheter att uppdatera sitt kunnande. Jyty stöder också en återtagning av det skyddade beloppet av utkomstskyddet för arbetslösa.
– Man borde satsa på sysselsättningstjänsterna speciellt när arbetslösheten är hög. Alla behöver en snabb och tillgänglig övergång till ett arbete, en utbildning eller en annan lämplig tjänst. Månader av väntande blir dyrt för människan och samhället, betonar Voima.
Tilläggsinformation:
Ordförande Jonna Voima, tel. 050 591 2341, jonna.voima@jytyliitto.fi
Fackförbundet Jyty är ett förbund som samlar många olika branscher och vars medlemmar arbetar i kommunsektorn, i välfärdsområdena, för staten, i privata sektorn, i organisationer och i församlingar. Våra medlemmar verkar i bl a räddningsuppgifter, administrations-, specialist- och ict-arbete, i social- och hälsovårdssektorn, som lantbruksavbytare, i ungdomsarbete, på bibliotek samt i fostrings- och utbildningsuppgifter. Vår uppgift är att bygga upp ett gott och rättvist arbetsliv – för att ditt arbete är viktigt