Artificiell intelligens i arbetslivet
Det talas om artificiell intelligens överallt. Diskussionerna är ofta färgade av entusiasm, men också av oro och frustration. Vad borde man veta om artificiell intelligens i arbetslivet?
Vi frågade jytymedlemmar om deras erfarenheter av att använda artificiell intelligens. En del använder artificiell intelligens för att göra sitt liv smidigare, för andra orsakar hela den artificiella intelligensen rysningar och tvivel.
Det lönar sig dock att intressera sig åtminstone lite för artificiell intelligens, eftersom dess effekter syns på många sätt i vardagen för olika yrkesgrupper och för oss alla.
Men låt oss först klargöra terminologin. Artificiell intelligens är mycket mer än ChatGPT, Gemini eller Copilot, med vilka du kan diskutera och skapa ny text eller till och med bilder. Dessa tillämpningar kallas också generativ AI eller breda språkmodeller. På samma sätt används också artificiell intelligens av olika schemaläggningsapplikationer för kollektivtrafik, algoritmer för sociala medier, Excel-dataanalysfunktioner, chattbotar för kundtjänst eller till exempel läkemedelsrobotar.
Artificiell intelligens är ett bekant verktyg som gör vardagen och arbetet smidigare för många. Vi har bara inte kommit att tänkta på det.
“Jag vill uppmuntra människor att vara nyfikna på artificiell intelligens”, säger Teemu Roos, professor i datavetenskap vid Helsingfors universitet.
“Det är också bra att komma ihåg att även om den artificiella intelligensen inte far iväg med ditt arbete, så kan den förändra det, säger Anna-Mari Wallenberg, docent i kognitionsvetenskap vid Helsingfors universitet.
Till exempel inom den offentliga förvaltningen kompletteras arbetsuppgifter ständigt med olika verktyg som baserar sig på artificiell intelligens. Detta medför positiva aspekter när det gäller arbetet. Olika rutinuppgifter kan bli snabbare eller till och med elimineras helt.
Vissa typer av uppgifter som är lätta att automatisera kommer säkert att automatiseras.
Vi får nya verktyg som stödjer våra egna arbetsuppgifter. När till exempel ungdomsarbetare eller bibliotekarier sköter om statistik eller katalogisering smidigare än tidigare, blir det mer tid över för genuina möten med människor.
Men vad ska vi tycka om nyheten som antyder att upp till 60 procent av den offentliga förvaltningens och tjänstemännens arbete skulle automatiseras med hjälp av artificiell intelligens?
“Så länge vi följer principerna för god förvaltning är sådana siffror överdrivna. Men vissa typer av uppgifter som är lätta att automatisera kommer säkert att automatiseras. Då står till exempel ordbehandlarnas jobb på spel, säger Wallenberg.
Detta har också skett. Till exempel Päijänne-Tavastlands välfärdsområde sade upp alla ordbehandlare.
Det finns också motsatta fall, där organisationer som har slutat arbeta med mänsklig arbetskraft har insett att det inte räcker med enbart artificiell intelligens. Till exempel minskade kreditföretaget Klarna drastiskt sin personal i effektivitetens namn, men efter ett tag var företaget tvunget att rekrytera nya experter: Kvaliteten på kundservicen hade försämrats och kunderna var missnöjda. De ville göra affärer med människor.
I bästa fall är AI-tillämpningar verktyg som stöder människors arbete. Någon måste dock kontrollera att de resultat som den producerar är korrekta, eftersom artificiell intelligens inte kan korrigera till exempel diktamensfel i recept. Misstag kan leda till livshotande situationer.
Man måste komma ihåg att AI-applikationer berättar sina egna historier, hallucinerar, eller snarare fantiserar, som jag uttrycker det. Vid sidan av artificiell intelligens behövs människor.
“Man måste komma ihåg att AI-applikationer berättar sina egna historier, hallucinerar, eller snarare fantiserar, som jag uttrycker det. Vid sidan av artificiell intelligens behövs människor”, säger Roos.
Enligt Wallenberg är resultaten av studien delvis motsägelsefulla när det gäller hur mycket arbetsuppgifter som kan automatiseras i framtiden. “Det återstår att se hur den artificiella intelligensen kommer att forma arbetslivet till exempel under de kommande tre åren.”
Artificiell intelligens erbjuder nya möjligheter till karriärutveckling och framgång i arbetslivet. Genom att utveckla nya färdigheter kan du se till att du förblir konkurrenskraftig i framtiden. Man måste vara öppen för förändring.
AI bör ses som ett kompletterande verktyg och inte automatiskt som en ersättare för människor. Omvänt innebär detta att vi måste lära oss hur man ska använda nya verktyg på ett säkert och acceptabelt sätt.
“Till exempel EU:s förordning om artificiell intelligens, EU:s AI Act, föreskriver att arbetsgivare ska se till att deras anställda har tillräcklig AI-kompetens. Tillräcklig utbildning måste tillhandahållas. Och lärandet kan inte vara beroende av en enskild medarbetares hobby”, säger Wallenberg.
Det lönar sig för arbetsgivarna att lyssna på de anställda för att utveckla AI-applikationer som verkligen behövs i deras arbete och som har konkreta fördelar.
De flesta AI-applikationer som används på jobbet är lätta att använda, och i princip kan vem som helst lära sig att använda dem. Det är kanske svårare att hitta meningsfulla sammanhang för applikationerna.
“Det lönar sig för arbetsgivarna att lyssna på de anställda för att utveckla AI-applikationer som verkligen behövs i deras arbete och som har konkreta fördelar.”
När utveckling sker i samarbete och inte som en uppifrån given uppgift är motståndet mot förändring oftast mildare.
Kompetensutveckling och omskolning är nu viktigare än någonsin. Wallenberg och Roos tycker till exempel att avskaffandet av vuxenutbildningsstödet just nu är väldigt kortsiktigt av våra beslutsfattare.
Ju mer samhället ändrar och förnyar gammal praxis, desto viktigare är det att människor kan identifiera hur till exempel AI-baserade program fungerar.
“Artificiell intelligens är ett brett samhällsfenomen som inte bara är en fråga för ingenjörer. Var och en av oss, oberoende av utbildningsnivå och yrke, måste också ha rätt att förstå och delta i granskningen av hur artificiell intelligens används. Det är svårt om man inte känner till funktionsprinciperna”, säger Roos.
Artificiell intelligens är ett brett samhällsfenomen som inte bara är en fråga för ingenjörer.
Artificiell intelligens kallas den nya medborgarfärdigheten. I synnerhet kräver användningen av generativa AI-tillämpningar som bygger på breda språkmodeller att användarna är sunt kritiska och förstår teknikens potentiella svagheter.
Enligt Roos är det viktigt att människor är medvetna om hur till exempel det nyhetsflöde som de följer på sina enheter färgas av vilken typ av nyheter och annat innehåll de följer.
“Nyhetsflödet som ses på smarta enheter formas av algoritmer. Det skulle vara bra att vakna upp då och då och fundera på till exempel om ditt eget flöde på sociala medier är färgat eller hur det skiljer sig från din grannes flöde på sociala medier. Då kanske vi också bättre kunde förstå idéer och tankar från slumpmässiga bekanta, vilka kan verka konstiga”, säger Roos.
När man förstår dynamiken i artificiell intelligens kan man bilda sig en egen uppfattning, och blir inte heller så lätt manipulerad av olika påverkansföretag. För att utveckla förståelse behöver man lära sig nya saker och ha en nyfiken inställning till artificiell intelligens.
I början av artikeln förklarades hur olika attityderna är till artificiell intelligens. Borde man vara orolig om användningen av artificiell intelligens ännu inte är rutinmässig och man är misstänksam mot att använda den?
“Vi har en tendens att ha en lite ångestframkallande diskussionskultur när det gäller artificiell intelligens. Folk skuldbelägger dig för att du inte använder den eller den programvaran. Nu kommer du att bli marginaliserad. Det är inte riktigt så det fungerar”, säger Wallenberg och tipsar om att i lugn och ro ta sig tid att lära sig använda till exempel generativ artificiell intelligens och jämföra erfarenheter med andra.
Vi har en tendens att ha en lite ångestframkallande diskussionskultur när det gäller artificiell intelligens. Folk skuldbelägger dig för att du inte använder den eller den programvaran.
Det finns många gratiskurser tillgängliga online. En av dem är den avgiftsfria webbkursen Elements of AI som Helsingfors universitet har utvecklat i samarbete med Minna-Learning. Den har redan publicerats på mer än 25 språk och nästan 1,7 miljoner människor i mer än 170 länder har deltagit i kursen.
Syftet med kursen är att uppmuntra alla, oavsett ålder och bakgrund, att lära sig grunderna i artificiell intelligens.
“Kursen förklarar vad artificiell intelligens är, vad den kan och inte kan göra och hur den kommer att utvecklas och påverka till exempel arbetslivet. Man kan genomföra den beroendeframkallande och spelmässiga kursen i egen takt, till exempel tillsammans med en kollega under kaffepauserna”, säger Roos, en av skaparna av Elements of AI.