Regeringen fastställde utgångspunkterna för beredningen av social- och hälsovårdsreformen

Regeringen
har fastställt riktlinjerna för den fortsatta beredningen av social-
och hälsovårdsreformen. Avsikten är att lagutkasten om strukturreformen
av social- och hälsovårdstjänsterna ska sändas på remiss ännu under
juni. Reformen framskrider både som struktur- och servicereform.
Utvecklandet av tjänsterna genomförs inom projektet Framtidens social-
och hälsocentral, vars ansökningsomgång avslutades i slutet av maj.
Ansökningsresultaten offentliggörs i slutet av juni.

Områdesindelning och integration av tjänster

Områdesindelningen
genomförs på ett sådant sätt att det efter reformen finns en gemensam
lag om landskapsindelning och att landskapsindelningen förutom som
vårdlandskap också fungerar som verksamhetsområde för landskapsförbunden
och som grund för områdesindelningen inom statens regionförvaltning. I
införandelagen föreskrivs om landskapsindelningen när reformen träder i
kraft.

På basnivå och specialiserad nivå integreras ansvaret för
att ordna social- och hälsovård till en enda anordnare. Dessa tjänster
sammanförs således till samma beslutsfattande, under en enda ledning och
budget, så att anordnaren har möjlighet att genomföra tjänsterna på nya
sätt som en balanserad helhet. På detta sätt kan man förbättra
tillgången till tjänster, tjänsternas kvalitet och jämlikhet och öka
kostnadseffektiviteten.

En del av de tjänster och uppgifter som
hör till socialvården och hälso- och sjukvården samlas till större
helheter för ett eller flera landskap. För omfattande jourtjänster
dygnet runt inom social- och hälsovården ansvarar 13 landskap. För den
regionala samordningen och utvecklandet av samt för samarbetet kring den
social- och hälsovård som ordnas av landskapen bildas fem
samarbetsområden.

I Nyland tillämpas den grundläggande lösningen
som baserar sig på vårdlandskapen med undantag för Helsingfors, som i
egenskap av stad ansvarar för ordnandet av social- och
hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet, och
HUS-landskapssammanslutningen, som har lagstadgade uppgifter. I fråga om
landskapen i Savolax begärs i ett remissförfarande utlåtanden om två
alternativ där kommunerna i Östra Savolax sjukvårdsdistrikt antingen
blir en del av landskapet Norra Savolax eller i enlighet med den
nuvarande landskapsindelningen av landskapet Södra Savolax. Riktlinjerna
i frågan dras upp efter remissförfarandet.

Organiseringsansvar

Vårdlandskapen
ska ansvara för de lagstadgade uppgifterna, lika tillgång till tjänster
och fastställa servicebehovet, kvantiteten, kvaliteten och
produktionssätten. De ska svara för utövandet av myndigheternas
befogenheter (utövning av offentlig makt) samt för tillsynen över
tjänsteproduktionen.

Dessutom svarar vårdlandskapen bl.a. för
förebyggande social- och hälsovård, utbildnings- och
forskningsverksamhet, beredskap för undantagsförhållanden och
störningssituationer, försörjningsberedskap och uppgifter som rör
bekämpningen av smittsamma sjukdomar.

Kurators- och
psykologtjänsterna inom elev- och studerandevården ordnas i de framtida
landskapen, men tillhandahålls som närservice i skolor och läroanstalter
på samma sätt som för närvarande.

Organisering av räddningsväsendet

Räddningsväsendet
kommer att organiseras av 21 vårdlandskap och Helsingfors stad.
Eftersom vårdlandskapen ansvarar för ordnandet av både social- och
hälsovårdsväsendet och räddningsväsendet inom sitt område, kan
räddningsverken även i fortsättningen vid sidan av räddningsväsendets
uppgifter även sköta prehospital akutsjukvård och första insatser.
Räddningsväsendet ska dock även i fortsättningen vara ett separat
verksamhetsområde som verkar parallellt med social- och hälsovården.

Organiseringsansvar och köpta tjänster

Vårdlandskapen
ska ha möjlighet att anskaffa social- och hälsovårdstjänster av en
privat tjänsteproducent om det behövs för ordnandet av tillräckliga
tjänster på lika villkor och för en ändamålsenlig skötsel av
uppgifterna.

Som köpta tjänster får inte anskaffas tjänster för
uppgifter som hänför sig till fullgörandet av organiseringsansvaret och
tjänster som inbegriper utövning av offentlig makt och inte heller
tjänster för uppgifter inom socialjour, för uppgifter inom samjour
dygnet runt för hälso- och sjukvård eller för uppgifter som gäller
ordnande av prehospital akutsjukvård. Hyrd arbetskraft kan anlitas under
motsvarande förutsättningar.

Kommunal finansiering

Kommunernas
inkomster och kostnader överförs uppskattningsvis till ett värde av
cirka 19,1 miljarder euro på 2020 års nivå för att finansiera
landskapens verksamhet. Detta genomförs genom att minska statsandelarna,
kompensationerna för skatteförluster, kommunernas andel av intäkterna
från samfundsskatten samt kommunalskatten. Beskattningens andel är cirka
13 miljarder euro. Kommunalskatten överförs till landskapens
finansiering genom att kommunernas inkomstskattesatser sänks lika mycket
i alla kommuner. Enligt den nuvarande uppskattningen sänks skattesatsen
med 12,63 procentenheter.

Överföringen av kommunernas inkomster
och kostnader är jämnstor på riksnivå, däremot kan skillnaderna mellan
kommunerna vara stora. Förändringarna i kommunernas ekonomi jämkas med
olika utjämningselement i kommunernas statsandelssystem.

Finansiering av vårdlandskapen

Finansieringen
av vårdlandskapen grundar sig till stor del på statlig finansiering och
delvis på klient- och användningsavgifter. I det första skedet har
vårdlandskapen ingen beskattningsrätt.

Finansieringsbasen höjs
årligen genom en uppskattad ökning av servicebehovet och kostnadsnivån.
Dessutom justeras nivån på finansieringen till vårdlandskapen i hela
landet i efterhand så att de kalkylerade kostnaderna inte skiljer sig
från de faktiska kostnaderna. Justeringen av finansieringsnivån
inbegriper också ett element som dämpar kostnadsökningen.

Finansieringen
av vårdlandskapen är allmän icke-öronmärkt finansiering och fördelas
mellan vårdlandskapen på basis av kalkylerade faktorer som beskriver
servicebehovet och omgivningsfaktorerna i fråga om uppgifterna inom
social- och hälsovården och räddningsväsendet. Dessutom bestäms en del
av finansieringen enligt invånarunderlaget och enligt kriteriet för
främjande av välfärd och hälsa. Vårdlandskapens övergång till en
kalkylerad finansieringsmodell underlättas genom finansiering under
övergångsperioden.

Vårdlandskapet har dessutom rätt att få
tilläggsfinansiering för att trygga social- och hälsovårdstjänsterna och
räddningsväsendets tjänster, om nivån på den beviljade finansieringen
annars skulle äventyra ordnandet av tjänsterna.

Finansieringsmodellen för vårdlandskapen ses över utifrån remissvaren.