Fackförbundet Jyty varnar att förändringen i upphandlingslagen bryter fungerande sätt att organisera stödtjänster i kommuner, samkommuner och välfärdsområden.
Ändringen av upphandlingslagen hotar öka onödig och dyr konkurrensutsättning av offentliga tjänster. Speciellt svår är situationen för små kommuner, där kravet på kravet på ett minst 10 procents minimiägande kan utesluta väl fungerande stödtjänster. Riksdagen behandlar regeringens lagförslag idag tisdagen 2 juni.
– Upphandlingslagen hotar kommunernas och välfärdsområdenas gemensamma stödtjänstarrangemang, som byggts upp under flera år för att säkra tjänsternas kontinuitet och kostnadseffektivitet. Samtidigt ökar lagförändringen den administrativa bördan och äventyrar in house-företagens ackumulerade kunnande, säger Fackförbundet Jytys ordförande Jonna Voima.
Ändringarna av upphandlingslagen försvagar speciellt de små kommunernas verksamhetsförutsättningar och den offentliga sektorns effektivitet i en situation där kommuner och välfärdsområden redan färdigt är under hård press.
Lagförändringen kan öka pressen att koncentrera små kommuners stödtjänster till större helheter, varpå kommunernas eget kunnande och beslutsmakt minskar.
– Reformen skakar om vardagen för kommunernas arbetstagare på arbetsplatser, där man under de senaste åren redan gått igenom många förändringar. Nu fortsätter osäkerheten och hotet om uppsägning för personalen i en ny form, eventuellt för lång tid, säger Voima.
Upphandlingslagen ger utrymme för arbetsvillkorsshoppande, om de offentliga stödtjänsterna mer än nu styrs mot en marknadsvillkorlig konkurrensutsättning. Så kan det gå exempelvis i ekonomi- och personaladministrationen.
Branschens in house-företag har följt kollektivavtalet för KT:s företagssektion, men den privata ekonomiadministrationssektorn har inget i kraft varande allmänbindande kollektivavtal. En försämring av arbetsvillkoren kan till slut synas i kvaliteten på de offentliga tjänsterna, konstaterar Fackförbundet Jytys intressebevakningsdirektör Jukka Maarianvaara.
Lagens effekt på olika typers kommuner bedömdes inte tillräckligt noga i beredningsskedet. Detta fäste också riksdagens ekonomiutskott uppmärksamhet vid. Utskottet konstaterade dessutom att kostnaderna för speciellt integration i IKT-upphandlingar och för byte av avtalspartner kan vara betydande.
– Ändringen av upphandlingslagen kan innebära betydande kostnader för Finland, och räkningen faller på skattebetalarna. Regeringen har avfärdat den breda kritiken och fört förändringen framåt, även om förslagets risker har identifierats också i riksdagsbehandlingen, säger Maarianvaara.
Med in house-företag avses företag som ägs av kommuner, samkommuner, välfärdsområden eller staten, och av vilka ägarna kan köpa exempelvis ekonomiadministrations-, ikt-, städ-, mat- och avfallshanteringstjänster utan konkurrensutsättning i enlighet med upphandlingslagen.
Tilläggsinformation:
Ordförande Jonna Voima, tel. 050 591 2341, jonna.voima@jytyliitto.fi
Intressebevakningsdirektör Jukka Maarianvaara, tel. 040 968 0538, jukka.maarianvaara@jytyliitto.fi
Fackförbundet Jyty är ett förbund som samlar många olika branscher och vars medlemmar arbetar i kommunsektorn, i välfärdsområdena, för staten, i privata sektorn, i organisationer och i församlingar. Våra medlemmar verkar i bl a räddningsuppgifter, administrations-, specialist- och ict-arbete, i social- och hälsovårdssektorn, som lantbruksavbytare, i ungdomsarbete, på bibliotek samt i fostrings- och utbildningsuppgifter. Vår uppgift är att bygga upp ett gott och rättvist arbetsliv – för att ditt arbete är viktigt