Fackförbundet Jyty utlyser ett veckolångt övertids-och skiftbytesförbud för kommunbranschen, vilket inleds måndagen 4.4.2022 kl. 00.01 och upphör söndagen 10.4.2022 kl. 23.59. Övertids- och skiftbytesförbudet gäller alla Jyty-medlemmar som arbetar inom följande avtalsbranscher:
• Allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet AKTA • Kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal UKTA• Kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal TS• Kommunala arbetskollektivavtalet för timavlönade TIM-AKA• Arbets- och tjänstekollektivavtalet för social- och hälsovårdssektorn (SH-avtalet)
Utanför övertids- och skiftbytesförbudet har avgränsats tjänsteinnehavarna för kommunsektorns avtal. Utanför förbudet har avgränsats arbetsuppgifter, som om de blev ogjorda skulle förorsaka fara för människors liv eller hälsa. Till övertids- och skiftbytesförbudet hör inte heller sådana arbeten som gäller allmän säkerhet eller säkrande av egendom, vilka det inte är möjligt att förflytta till senare tidpunkt.
Genom omfattande strejkhot och påtryckningsmetoder vill kommunsektorns arbetstagarorganisationer sätta fart på att få till stånd en avtalslösning vid riksförlikningsmannens förhandlingsbord. De tidigare övertids- och skiftbytesförbuden var 7-13.3 och 21-27.3.
Under övertids- och skiftbytesförbudet vägrar Jytys medlemmar att utföra övertidsarbete och byta arbetsturer. Under förbudet avtalar inte arbetstagarna med arbetsgivaren om att utföra övertidsarbete eller byta arbetsturer. Också utförande av ”grått övertidsarbete” är förbjudet. De som har flextid utför högst den dagliga arbetstid man avtalat om, ackumulerar alltså inte flextid. I övrigt sköter medlemmarna sitt arbete som normalt. Man kommer till arbetet och avlägsnar sig därifrån exakt i enlighet med arbetsskiftet som noterats i arbetsskiftslistan.
Till Fackförbundet Jytys kännedom har också kommit att arbetsgivarna har försökt ta reda på vilka arbetstagare som deltar i strejken genom att använda olika omskrivningar. Man har exempelvis frågat arbetstagarna huruvida detta är den angivna tidpunkten för strejken. Avsikten med dylika förfrågningar är att indirekt få information om huruvida man tänker delta i strejken och eventuellt hör till ett fackförbund.
Organisationsfriheten och arbetstagarens rätt att strejka som en del av denna är rättigheter skyddade i grundlagen, vilka en arbetsgivare begränsar genom att agera på ovan nämnda sätt. Medlemskap i ett fackförbund är en speciellt ömtålig personuppgift, vilken man inte behöver berätta om för arbetsgivaren.
Att delta i strejk och vara medlem i ett fackförbund är personliga saker som en arbetsgivare varken direkt eller indirekt får ta reda på på förhand. Man behöver inte svara på förfrågningar och en arbetstagare är inte heller skyldig att meddela huruvida hen tänker delta i en strejk. Det får inte uppstå några negativa, diskriminerande eller i övrigt oförmånliga följder om man inte svarar. Kontakta din egen förtroendeman och regionbyrån om din arbetsgivare pressar dig att berätta huruvida du tänker delta i en strejk eller hör till ett fackförbund.
Fackförbundet Jyty strävar efter rejäla löneförhöjningar samt ett mångårigt löneprogram för låglönebranscherna. För Jyty är det viktigt att alla branschers arbetstagare får löneförhöjningarna som allmänförhöjningar. Till de lägsta lönerna vill man ha högre förhöjningar också genom en s k blandlinjelösning, varvid förhöjningarna för de lägre lönerna betalas som ett eurobelopp till en viss gräns och först för de högre lönerna procentuellt.
Dessutom försöker Jyty i förhandlingarna få klara korrigeringar av bl a arbetstiderna och möjligheterna till distansarbete. Också personalrepresentanternas position bör förbättras nu när kommunsektorn står inför förändringar och de nya välfärdsområdena inleder sin verksamhet i början av år 2023. Familjeledighetsreformen inverkar också på bestämmelserna i kollektivavtalet.
Svenskspråkig medlemsservice: Maria Sparv, regionombudsman, t. 0400 970 090, epost: maria.sparv@jytyliitto.fi