Den parlamentariska kommitté som utreder införandet av en landskapsskatt har slutfört sitt arbete. Den parlamentariska kommittén för landskapsskatt hade till uppgift att utreda och bedöma landskapens beskattningsrätt som inkomstkälla för landskapen.
Kommitténs uppdrag hade sin grund i statsminister Sanna Marins regeringsprogram där det står skrivet att landskapens beskattningsrätt ska beredas i en parlamentarisk kommitté.
”Landskapsskattekommitténs betänkande är den första täckande utredningen om landskapsskatten. Det är värdefullt att vi nu har expertinformation om landskapsskatten”, säger ordföranden för den parlamentariska landskapsskattekommittén, riksdagsledamot Esko Kiviranta.
Kommittén bedömde landskapsskatten ur olika synvinklar och granskade de ändringar som förutsätts i skattesystemet och det utjämningssystem för inkomstbasen som baserar sig på skatteinkomsterna. Kommittén granskar i sitt betänkande utgångspunkterna för landskapsskatten samt uppgifterna och finansieringen för de välfärdsområden som inrättas i samband med social- och hälsovårdsreformen med hjälp av tre scenarier:
1. ingen landskapsskatt 2. liten landskapsskatt 3. omfattande landskapsskatt
Kommittén noterade saker som talar både för och emot införandet av landskapsskatt. De viktigaste argumenten för införandet av en landskapsskatt hänför sig enligt betänkandet till stärkandet av den regionala självstyrelsen, ekonomiska incitament och finansiering av investeringar. De viktigaste faktorer som talar emot införandet av en landskapsskatt är att skatten skapar ett tryck att skärpa beskattningen av arbete samt att det finns en risk att de redan existerande skillnaderna mellan regionerna växer ytterligare och att jämlikheten i servicen försvagas.
Kommittén konstaterar att nödvändigheten av att införa en landskapsskatt bör bedömas först då det finns tillräckligt med erfarenhet av hur väl finansieringen av välfärdsområdena fungerar och om det eventuellt sker en väsentlig utvidgning av uppgiftsfältet. I det skedet bör det göras en bred granskning av offentliga sektorns uppgifter, finansieringen av offentliga sektorn och skattetagarnas ställning.
i kommitténs betänkande ingår fyra avvikande meningar.