Till Jytys nya förbundsfullmäktige valdes genom direkt medlemsval 37 medlemmar. Jyty-valets röstningstid var 25.9-8.10 och 76 kandidater var uppställda. Per valdistrikt valdes 10 (5 suppleanter) förbundsfullmäktige från södra Finland, 10 (5 suppleanter) från östra Finland, 10 (5 suppleanter) från västra Finland och 7 (5 suppleanter) från norra Finland. Av de nya fullmäktige är 30 kvinnor och 7 män, vilket motsvarar könsfördelningen bland förbundets medlemmar.
Röstningsprocenten i hela Finland var 14,7 %. Röstningsprocenten i södra Finlands valdistrikt var 12 %, i östra Finland 15 %, i västra Finland 12 % och i norra Finland 18 %.
Den största röstskörden i södra Finland fick Elina Kajanto (129), i östra Finland Seija Hovi-Kuikko (173), i västra Finland Anne Ahola (124) och i norra Finland Hanna Nikupaavo (163). Alla kandidaters röstantal finns i de bifogade tabellerna.
Valkommittén genomförde en lottdragning för att fastställa ordningsföljden av suppleanterna i östra Finlands och västra Finlands valdistrikt, för en del av de som valdes som suppleanter hade lika antal röster. Suppleanternas ordningsföljd syns i de bifogade tabellerna.
En del av Jytys förbundsfullmäktige kan i sina regioners valmöten väljas till förbundsstyrelsen. Eftersom en fullmäktig inte kan vara medlem i fullmäktige och styrelsen samtidigt, blir de suppleanter som är följande i ordningen från ifrågavarande valdistrikt egentliga fullmäktige.
Det nya fullmäktiges första möte hålls 23-24.11.2020, och då väljer fullmäktige bland sig en ordförande och vice ordförande för fullmäktige. Vid fullmäktiges möte väljs också förbundsstyrelsen samt hela förbundets ordförande, som samtidigt också är styrelsens ordförande.
– Jyty-valets röstningsprocent var i klass med församlingsvalet och klart lägre än när många andra fackförbund väljer administration, konstaterar organisationsledare Ari Sauros när han bedömer valets röstningsaktivitet.
– Den nuvarande direkta valmetoden gynnar inte att föreningarna eller regionerna ställer upp flera kandidater. Som bekant korrelerar kandidatantalet med röstningsaktiviteten. Om man inte känner kandidaterna låter man lätt bli att rösta, anmärker Sauros.
– Den blivande fullmäktige borde därför överväga att förnya valsystemet till det man har i statliga och kommunala val. Då skulle valsystemet förändras till en relativ valmetod, som också används i de flesta andra fackförbund. Samma koalition kan ha flera kandidater och det totala antalet röster avgör. Platserna utdelas relativt mellan koalitionerna, föreslår Sauros.
– Fördelen med en relativ valmetod är att både kandidatantalet och röstningsaktiviteten ökar, vilket till slut gör att också medlemsdemokratin fungerar bättre, betonar Sauros.
– Under den kommande fullmäktigeperioden har Jyty framför sig stora samhälleliga utmaningar. Exempel på förändringarna är utlokaliseringarna och bolagiseringarna av uppgifter i kommunerna samt vårdreformen. Önskvärt är att fullmäktige deltar i den samhälleliga diskussionen som förs om dessa saker i de egna samfunden, säger Sauros.
I södra Finland förekom nämnvärda röstningsprocenter hos Jyty HYKS rf (22,6 %) och Jyty Forssa rf (21,7 %). Av östra Finlands föreningar uppnådde Jyty Asikkala rf (31,1 %) och Jyty Lappeenranta rf (28,3 %) höga röstningsprocenter.
I västra Finland steg Jyty Kankaanpää rf:s röstningprocent till 36,1 % och JYTY Huittisten seutu rf:s till 33,3 %. I norra Finland inspirerades Lapin seurakuntahenkilöstö rf (36,9 %) och Jyty Kemijärvi rf (33,7 %) att rösta.
Av de riksomfattande föreningarna uppnådde Yksityismetsätalouden Toimihenkilöt – YMTH rf en röstningsprocent på 30 %.
– Beaktningsvärt är att också de små föreningarna hade möjlighet att får fullmäktigeplatser om föreningens medlemmar hade aktiverats att rösta, säger Sauros.
I förbundsfullmäktige sitter 37 medlemmar och de sammanträder minst två gånger i året, men vid behov oftare. Förbundsfullmäktige har förbundets högsta beslutsmakt och leder den årliga verksamheten. Fullmäktige besluter bl a om avtalsverksamheten och godkännandet av avtal på förbundsnivå, verksamhets- och ekonomiplanerna samt organiseringsprinciperna. Fullmäktige väljer för förbundet en heltidsanställd ordförande för en fyraårsperiod.
Som förbundets verkställande organ verkar en 12-hövdad förbundsstyrelse, som sköter om bl a avtals- och förhandlingsverksamheten i enlighet med förbundsfullmäktiges beslut. Styrelsen sköter förbundets egendom samt övervakar förbundets ekonomiska förvaltning, organisationsverksamheten, kommunikationen och fortbildningsverksamheten. Dessutom gör styrelsen förslag till förbundsfullmäktige. Som styrelsens ordförande verkar på basen av sin position förbundets ordförande.
Text Tuomas Muhonen