Förlikningsnämnden har idag tisdag 10.5 lämnat ett medlingsbud i kommunsektorns tjänste- och arbetskollektivavtalsförhandlingar och ber förhandlingsparterna om svar senast imorgon onsdag 11.5 kl. 12. Fackförbundet Jytys förbundsfullmäktige behandlar i sitt möte på tisdagskvällen medlingsbudet och besluter om det ska godkännas eller förkastas.
Understatssekreterare Elina Pylkkänen, som leder förlikningsnämnden, berättade om medlingsbudet för kommunsektorns tjänste- och arbetskollektivavtal vid en presskonferens idag tisdag. Om medlingsbudets innehåll har för offentligheten berättats på arbets- och näringsministeriets webbsidor.
– Det är viktigt för såväl arbetstagarna, kommunerna och de nya välfärdsområden som för vanliga medborgare att de offentliga välfärdstjänsterna fungerar och att arbetsfreden kan säkras, säger förlikningsnämndens ordförande.
I förlikningsnämndens treåriga medlingsbud stiger de lågavlönade arbetstagarnas löner mer än andras. Medlingsbudet ger varje arbetstagare som hör till avtalet en löneförhöjning på två procent, men minst 46 euro, i månaden från och med 1.6.2022.
Utöver detta innehåller förslaget en justeringspott på 0,53 procent från och med 1.10.2022, med vilken man genomför bland annat familjeledighetsreformen med lön. Speciellt i den kvinnodominerade kommunbranschen har justeringspotten en stor betydelse.
Till medlingsbudet hör ett femårigt lönestrukturprogram för åren 2023-27, som kommer ovanpå löneförhöjningarna i enlighet med den allmänna linjen. Den förhöjande effekten på lönestrukturprogrammets lönenivå är i medeltal 5,1 procent under fem år.
Enligt Pylkkänen är målet med programmet att förbättra konkurrenskraften för kommun- och välfärdssektorns arbetsplatser, personalens tillgänglighet, arbetslivets kvalitet och tjänsteproduktionens lönsamhet.
– I förlikningsnämndens arbete har kommunbranschens organisationer fört fram lönernas eftersläpning i kommunsektorn. Genom lönestrukturprogrammet kan man också i fortsättningen säkra löneutvecklingen för kommun- och välfärdssektorernas arbetstagare, konstaterar Pylkkänen.
Fackförbundet Jyty har satt fart på kommunsektorns förhandlingar genom flera strejker samt övertids- och skiftbytesförbud. Den största strejken som Jyty, JHL och Fosu tillsammans genomförde förverkligades i huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla) 3-9.5.
Dessutom har Jytys medlemmar strejkat i arbetsuppgifter inom småbarnspedagogiken, utbildningen och undervisningen i Tammerfors, Kuopio, Rovaniemi, Jyväskylä, Uleåborg och Åbo under samma tid 3-9.5.
Tidigare på våren deltog Jyty i kommunsektorstrejker i Rovaniemi och Jyväskylä 23-24.3, i Tammerfors och Kuopio 29-30.3 samt i Uleåborg och Åbo 6-7.4.
Övertids- och skiftbytesförbud för hela kommunsektorn har genomförts 7-13.3, 21-27.3 och 4-10.4. Det senaste övertids- och skiftbytesförbudet har varit i kraft tills vidare från och med 18.4.
Ifall det inte uppstår enighet om nya arbetsvillkor och rejäla löneförhöjningar har Jyty förberett sig på att vid behov utvidga och öka påtryckningsåtgärderna.
Vid avtalsförhandlingarna representeras personalen av tre huvudavtalsorganisationer inom kommunsektorn, Offentliga sektorns union JAU, Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU samt Social- och hälsovårdens förhandlingsorganisation Sote. Offentliga unionen JAU består av Fackförbundet Jyty och JHL tillsammans. Motparten arbetsgivaren representeras vid förhandlingarna av Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT.