Fackförbundet Jyty kräver rejäla löneförhöjningar för alla arbetstagare i kollektivavtalsförhandlingarna för kommunsektorn, privata sektorn och kyrkan. Förhandlingarna kulminerar i månadsskiftet februari-mars, då de ikraftvarande avtalen i regel upphör. Avtalsförhandlingarna hålls genom en s k förbundsrunda, där fackförbunden och arbetsgivarna för respektive avtalsbransch förhandlar sinsemellan.
För Jyty är det viktigt att alla branschers arbetstagare får löneförhöjningarna som allmänförhöjningar. För de lägre lönerna vill man ha större förhöjningar genom en s k blandlinjelösning. Då betalas förhöjningarna för de lägsta lönerna som ett eurobelopp till en viss gräns och först de högre lönerna i procent. Ifall man avtalar om en justeringspott bör den betalas som en allmänförhöjning till alla, om man inte uppnår samförstånd lokalt om fördelningen.
– Vi kräver rejäla förhöjningar för de lägre lönerna, för alla måste klara sig på sin lön. Arbetet måste vara klart mer lönsamt än att leva på socialskydd, betonar Jytys ordförande Jonna Voima.
I förhandlingarna bör uppmärksamhet fästas speciellt vid förverkligandet av lönejämställdhet och arbetshälsa. Lönernas ojämställdhet förekommer framför allt då man jämför olika sektorer och branscher, då lönerna i många kvinnodominerade branscher fortsättningsvis är i en lönegrop. Ett annat problem är att arbetstagare med samma utbildningsnivå inte ligger på samma lönenivå. Lönejämställdhetens och arbetshälsans problem syns som en allt större arbetskraftsbrist i många branscher.
– Det är onödigt att klaga på arbetskraftsbrist om lönen och arbetsvillkoren inte är i skick. Yrkesskickliga och kunniga arbetstagare bör betalas ordentlig lön och rejäla löneförhöjningar, fortsätter Jytys ordförande.
– I exempelvis kommunsektorn och i de blivande välfärdsområdena baserar sig arbetet på tjänstekedjor, i vilka arbetstagare från många branscher är med. Bland annat kontors- och administrationstjänsterna, löneräknings-, ekonomi- och personaladministrationen, ICT-tjänsterna och utrustningsunderhållet är viktiga för helheten, påpekar Voima.
Utöver löneförhöjningarna söker man klara korrigeringar av bl a arbetstiderna och personalrepresentanternas position. Dessutom inverkar familjeledighetsreformen på kollektivavtalets bestämmelser.
– Distansarbetets möjligheter bör förbättras genom att avtala om arbetsergonomi, distansarbetsförsäkringar och resande samt arbetstidens detaljer, berättar Jytys ordförande.
Personalrepresentanternas position bör förstärkas i kommunsektorn och i de nya välfärdsområdena. En ökning av förtroendemännens och arbetarskyddsfullmäktiges tidsbruk, informationstillgång, ersättningar och fortbildningar är nödvändig för att dessa enorma organisationsförändringar ska lyckas.
– En förutsättning för lokalt avtalande är att förbundets förtroendeman, som har färdighet och utbildning att förhandla om arbetstagarnas arbetsvillkor, alltid förhandlar om avtalen. Bara på det sättet uppnås en tillräcklig balans mellan förhandlingsparterna, alltså arbetsgivaren och arbetstagarna, vid lokalt avtalande, avslutar Voima.
Tilläggsinformation:
Fackförbundet Jytys ordförande Jonna Voima, tel. 050 591 2341, jonna.voima@jytyliitto.fi
Fackförbundet Jytys intressebevakningsdirektör Marja Lounasmaa, tel 040 5945872, marja.lounasmaa@jytyliitto.fi
Jyty är ett fackförbund, vars medlemmar verkar i kommunbranschen, den privata sektorn, organisationer och församlingar. Medlemmarnas största branscher är sekreterar-, administrations- och ikt-arbete, ungdoms- och organisationsarbete, social- och hälsovårdsbranschen, biblioteksbranschen samt fostran och utbildning. Fackförbundet Jyty är medlemsförbund i STTK.