De framsteg som gjorts i fråga om coronavaccinationerna och det förbättrade epidemiläget har lett till att efterfrågan på arbetskraft har ökat och arbetsmarknaden förutspås börja växa snabbt redan under det innevarande året. Sysselsättningsnivån före coronakrisen överskrids 2023, men antalet arbetslösa arbetssökande stannar fortfarande över nivån före krisen.
Arbets- och näringsministeriet publicerade den 2 juni 2021 en arbetsmarknadsprognos som sträcker sig fram till 2023. Prognosen baserar sig på antagandet att begränsningarna i fråga om mobilitet och affärsverksamhet kan slopas före hösten.
Enligt arbetsmarknadsprognosen stiger sysselsättningsgraden i år till 71,2 procent och nästa år till 71,8 procent, samtidigt som nivån före coronaepidemin överskrids. På grund av befolkningsminskningen överskrider antalet sysselsatta nivån före coronakrisen först 2023. År 2023 förutspås 2 535 000 sysselsatta. På grund av avbrottet i arbetskraftsundersökningens tidsserie är sysselsättningsserien för närvarande cirka en procentenhet lägre än tidigare.
Arbetslöshetsgraden förutspås stanna på 7,7 procent i år när de som står utanför arbetskraften börjar söka arbete. Därefter sjunker den till 7,3 och ytterligare till 6,7 procent år 2023 när övergången från arbetslöshet till sysselsättning framskrider.
Arbetsmarknadsprognosen granskar också utbudet av arbetskraft, dvs. det sammanlagda antalet sysselsatta och arbetslösa. Arbetskraftsgraden förutspås stiga till 65,9 procent i år, vilket räcker till för att återställa arbetskraften till den nivå som föregick coronakrisen trots att befolkningen minskar. År 2021 ökar arbetskraften med cirka 15 000 personer och år 2022 med cirka 4 000 personer. År 2023 förutspås arbetskraften inte öka, vilket framför allt beror på att antalet personer i arbetsför ålder minskar.
Den beslutsbaserade ökningen av arbetskraftsinvandringen kommer sannolikt att synas i de kommande befolkningsprognoserna och därmed också i prognostiseringen av arbetskraften under de kommande åren. Även målen att öka antalet utländska examensstuderande och att de oftare än för närvarande stanna i Finland torde i något skede synas i prognoserna för arbetskraftens antal – dock inte ännu under denna prognosperiod.
Antalet arbetslösa arbetssökande och unga arbetslösa enligt arbetsförmedlingsstatistiken börjar sjunka under 2021 när de begränsningar som beror på coronakrisen börjar avvecklas. Åren 2022 och 2023 fortsätter antalet arbetslösa arbetssökande och unga arbetslösa att minska, men håller sig fortfarande på en högre nivå än under tiden före coronakrisen. Det finns i genomsnitt 318 000 arbetslösa arbetssökande år 2021, 284 000 år 2022 och 267 000 år 2023. Antalet unga arbetslösa är 39 000 år 2021, 33 000 år 2022 och 30 000 år 2023.
Antalet långtidsarbetslösa förutspås öka 2021 och nå sin toppnivå i början av 2022, varefter det förutspås börja minska i och med den allmänna positiva utvecklingen av den registrerade arbetslösheten. Det finns 111 000 långtidsarbetslösa år 2021, 115 000 år 2022 och 100 000 år 2023.
Arbets- och näringsministeriets kortsiktiga arbetsmarknadsprognos baserar sig på en statistisk tidsserieanalys där man utöver konjunkturindikatorer, arbetsmarknadsstatistik och politikuppgifter utnyttjar finansministeriets prognos för bruttonationalprodukten samt Statistikcentralens befolkningsprognoser. Prognosen publiceras två gånger om året.
ANMs specialisterna över kortsiktiga arbetsmarknadsprognos, 2.6.2021. (på finska)