Enligt förhandsuppgifterna i arbetslivsbarometern har coronaviruset ökat löntagarnas osäkerhet om att förlora sitt arbete jämfört med 2019, men klart mindre än vid någon tidigare ekonomisk kris i arbetslivsbarometerns 30-åriga historia. Distansarbete, användning av permitteringar och stödåtgärder som skapats för företag har lindrat rädslan för uppsägning av löntagare jämfört med tidigare ekonomiska kriser.
– Coronapandemin har drabbat arbetsmarknaden hårt. De negativa effekterna har minskat genom att människornas utkomst har tryggats och företag erbjudits stöd. Pandemin har dock ännu inte besegrats, konstaterar arbetsminister Tuula Haatainen.
Distansarbete blev klart vanligare från och med 2019. Under 2020 hade cirka hälften av löntagarna (48 %) distansarbetat. Många distansarbetade i högre grad än tidigare. Det är värt att notera att merparten (92 %) av dem som arbetade på distans var nöjda med hur distansarbetet förlöper under coronapandemin. Coronapandemin tog ett kliv framåt på nästan ett decennium när det gäller distansarbete.
Som en följd av corona växte arbetsmängden med cirka en tredjedel (31 %) och minskade för cirka var sjätte (18 %) löntagare. Arbetsmängden blev större särskilt för kvinnor, tjänstemän och arbetstagare inom kommunsektorn.
Resultaten av arbetslivsbarometern visar att det på arbetsplatserna skett en omfattande digitalisering. På arbetsplatserna började man under 2020 använda nya arbetsmetoder i högre grad än tidigare. Andelen personer som använder digitala arbetsytor och telekommunikationsverktyg i sitt arbete ökade klart jämfört med 2019. Förändringen syns inom alla sektorer och socioekonomiska grupper.
– Den digitala utvecklingen under coronapandemin har inte bara inneburit att processerna har gjorts elektroniska, utan förändringen har varit mycket mer omfattande och helhetsbetonad. Det har inneburit nya sätt att lära sig, arbeta och kommunicera. En positiv digital utveckling stärker Finlands förutsättningar att bli ett ledande land när det gäller internationell kompetens och innovationer, sammanfattar Haatainen.
Deltagandet i utbildning och antalet arbetsdagar som använts till utbildningen minskade jämfört med förra undersökningen. Coronapandemin har flyttat studierna ut på nätet. Fler löntagare än tidigare studerade med hjälp av material på nätet under 2020.
– Multilokalitet och platsneutralitet gör det möjligt att arbeta och vara företagare oberoende av ort. Detta kan ha positiva effekter på såväl sysselsättningen som till exempel minskningen av utsläppen. Finlands framgång beror på förmågan att utnyttja de möjligheter som förändringen erbjuder. Det är klart att betydelsen av kontinuerligt lärande framhävs. Jag önskar också att arbetsgivare skulle fästa allt större uppmärksamhet vid detta, konstaterar Haatainen.
Arbetslivsbarometern är en sampelundersökning som genomförts sedan 1992 för att bevaka hur arbetslivskvaliteten utvecklas ur finländska löntagares perspektiv. Undersökningens uppgifter från 2020 har samlats in genom de telefonintervjuer som genomfördes i samband med Statistikcentralens arbetskraftsundersökning under augusti och september 2019. År 2020 svarade 1 647 löntagare på undersökningen. Undersökningsresultaten kan på ett tillförlitligt sätt generaliseras till att gälla löntagare i hela landet och inom alla sektorer.
Resultaten av arbetslivsbarometern publiceras i två delar: förhandsuppgifter har traditionellt publicerats på våren och slutrapporten i slutet av året.
Arbetslivsbarometern 2020 – förhandsuppgifter