STTK:s styrelse är nöjd med att i regeringsprogrammet är beredningen på trepartsbasis utgångspunkten för reformen av arbetslagstiftningen, men det är omöjligt för organisationen att lita på trepartsmodellens riktighet.
– Tiden för konsensus är över. De skrivningar som gäller arbetslagstiftningen beaktar endast målen för arbetargivarsidan och näringslivet, men man har glömt arbetstagarorganisationerna. När utöver målen även metoder som syftar till att förnya arbetslagstiftningen har antecknats i regeringsprogrammet på förhand, kan man fråga sig, vad förhandlingarna slutligen handlar om och hurdana arbetartagarorganisationernas verkliga möjligheter att påverka är, konstaterar ordförande Antti Palola.
STTK anser att regeringsprogrammets mål är mycket obalanserade och orättvisa. Organisationen förutsäger att det uppstår konflikter på arbetsmarknaden.
– Det som är förvånande till exempel med målen som gäller begränsande av arbetskonflikter är att regeringen vill ställa enskilda personer till svars ekonomiskt för att de deltar i arbetskonflikter. Regeringen vill försvaga anställningsskyddet samtidigt som arbetslöshetsförmånerna försvagas. Utvecklingen av den exportdrivna arbetsmarknadsmodellen är oroande med tanke på arbetslivets jämställdhet, säger Palola.
Regeringen, som har inlett sitt samarbete med tämligen många motgångar, har framför sig nästa prövning som är höstens budgetmangling. STTK anser att det är lätt för regeringspartierna att komma överens om de ekonomiska målen, men på grund av arbetsmarknadsreformerna och nedskärningarna i de offentliga finanserna får enskilda medborgare det kärvt.
– Regeringsprogrammet är mycket ideologiskt, och det som håller partierna tätast ihop är ekonomi. Om de genomförs, räddar arbetsmarknadsreformerna dock inte Finlands ekonomi. Över huvud taget är det konstigt att arbetsmarknadspolitiken blandas så starkt med stärkandet av ekonomin, förundrar sig Palola.
STTK godtar inte regeringsprogrammets skrivningar som gäller arbetslivet och funderar på fortsatta åtgärder med sina medlemsförbund.
Behovet av att stärka kompetensen hos befolkningen i arbetsför ålder är en kontinuerlig utmaning för Finland. Till exempel åldrande av befolkningen i arbetsför ålder, framskridande av digitaliseringen och de mål som anknyter till det kolneutrala Finland förutsätter hela tiden nya kunskaper och livslångt lärande.
Med tanke på detta anser STTK att regeringsprogrammets mål att dra in vuxenutbildningsstödet är mycket kortsiktigt.
– Det gör det ännu svårare att få tillgång på kompetent arbetskraft inom de branscher som redan nu lider av bristen på arbetskraft. Om stödet nu riktas på fel sätt eller anhopas, ska stödet utvecklas, men inte dras in, säger Palola.
Mer information på STTK: Antti Palola, telefon 040 509 6030.