De arbetsmarknadsreformer som regeringen föreslår är orimliga för löntagarna. Om regeringsprogrammet genomförs, innebär det betydande försämringar i många rättigheter i arbetslivet och nedskärningar i den sociala tryggheten för olika befolkningsgrupper.
Skrivningarna om arbetsfred i regeringsprogrammet har beretts i ilfart i en arbetsgrupp som arbets- och näringsministeriet tillsatte. Arbetsgruppens mandatperiod löper ut den 15 oktober. FFC, Akava och STTK är inte nöjda med lagberedningen och lämnar en gemensam avvikande mening till betänkandet.
Utbildning och utveckling av kunnande, förbättrad sysselsättning för de partiellt arbetsföra och ökad arbetshälsa är enligt finländarna de tre viktigaste sätten att stärka sysselsättningen. Försvagande av den sociala tryggheten och underlättande av rekrytering till exempel genom att försämra uppsägningsskyddet fick minst stöd.
STTK:s styrelse litar inte längre på att det trepartsarbete som anknyter till regeringsprogrammet kommer att beredas på ett genuint sätt. Även regeringens ekonomipolitiska löften går upp i rök.
STTK:s styrelse är nöjd med att i regeringsprogrammet är beredningen på trepartsbasis utgångspunkten för reformen av arbetslagstiftningen, men det är omöjligt för organisationen att lita på trepartsmodellens riktighet.
Enligt Fackförbundet Jytys intressebevakningsdirektör och före detta jämställdhetsfullmäktige Jukka Maarianvaara är kollektivavtalen och deras lönelösningar en central faktor i främjandet av lika lön för lika arbete. Vid förfesten till STTK:s kvinnodag den 3 mars diskuterades lönejämställdheten.
Löntagarcentralorganisationerna FFC, Akava och STTK kritiserar regeringen för att den har fällt förslaget om lönetransparens. Lagförslaget om att främja lönetransparens på arbetsplatserna hade beretts länge, men förslaget föll under regeringens förhandlingar och propositionen kommer inte att överlämnas till riksdagen.