Med en vettig arbetsfördelning och genom att respektera och dra nytta av varje yrkesgrupps specialkunnande kunde man uppnå betydande lönsamhet i hälsovårdstjänsterna. En betydande del av arbetstiden för läkare och sjukvårdens yrkesmänniskor går som det är nu åt till att registrera och upprätthålla patientuppgifter, vilket är tid borta från det egentliga vårdarbetet som läkarna i första hand borde göra och för vilket de skolats.
– I samband med sote-reformen är det av yttersta vikt att de knappa personalresurser som finns används rätt. Hälsovårdens sekreterare och avdelningssekreterare, som arbetar på bl a sjukhus, är nyckelpersoner i en fungerande vårdkedja, betonade Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jytys ordförande Maija Pihlajamäki vid Stenfoten i skick-seminariet tisdagen 17.12. Vid seminariet behandlades sote-tjänsternas utmaningar och utvecklingsprojekt.
Hälsovårdens sekreterare och avdelningssekreterare är en yrkesgrupp som har specialiserat kunnande och utbildning i administrativt och digitalt arbete. Betydelsen av detta specialkunnande blir dock inte alltid förstådd och man kan inte uppskatta det viktiga arbetet. I många hälsovårdsenheter har man skurit ned på just administrationens yrkesmänniskor, såsom avdelningssekreterare.
Digitaliseringen har förändrat och förändrar fortsättningsvis arbetsbeskrivningen för hälsovårdens personal. Arbetsmetoderna, redskapen och materialen omvandlas till största delen till digital form och den elektroniska ärendehanteringen utvecklas. Samtidigt växer olika datasystems betydelse och roll fortfarande.
Med digitaliseringen strävar man till ökad lönsamhet. Effekten på lönsamheten kan dock vara till och med motsatt om systemen inte fungerar, kunnandet är bristfälligt och arbetsfördelningen inte är i skick. Datasystemens pålitlighet och goda användbarhet är en förutsättning för att sote-reformen ska lyckas.
Jyty anser det vara speciellt viktigt att åldringsservicelagen raskt förnyas under riksdagens vårsessionsperiod 2020. I åldringsservicen förekommer en allt värre resursbrist, som berör speciellt hemvården, där kundantalet också kontinuerligt ökar. Personalen överbelastas av arbetsbördan och samtidigt är det allt svårare att hitta yrkeskunnig arbetskraft.
Enligt en åldringsserviceundersökning utförd av Institutet för hälsa och välfärd (THL) orkar arbetstagarna bättre både i institutionsvården och hemvården ju mer institutionsvård det finns i kommunen. Belastningen av åldringsservicens personal var mindre i de kommuner där det fanns mycket institutionstjänster.
Som det är nu är huvuddelen (57 %) av vårdtjänsterna hemvård, när allt fler åldringar bor sina sista år i sitt eget hem underställda hemvårdens tjänster. Samtidigt är åldringarna som flyttats över till hemvården i allt sämre skick.
– Till hemvården önskas mer personalresurser för att kunna säkra vårdarbetets kvalitet. Samtidigt behövs bindande personaldimensionering till åldringsarbetets hemvård, kräver Pihlajamäki.
Ur THL:s hemvårdsundersökning framgår att fastän kundantalet har ökat har personalens helhetsantal i hemvården minskat i vissa landskap.
– Det är väldigt märkligt att man i Nyland, där de bästa ekonomiska resurserna att svara på det ökande antalet åldringar finns, minskat på hemvårdens personalresurser enligt THL:s undersökning, förundrar sig Pihlajamäki.
Tilläggsinformation: Jytys ordförande Maija Pihlajamäki, tel. 0400 537 756, maija.pihlajamaki@jytyliitto.fi
* Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty representerar ungefär 50 000 tjänste- och befattningsinnehavare i kommuners, samkommuners, församlingars och privat tjänst. Av medlemmarna är ungefär 84 % kvinnor. Jyty är kommunbranschens äldsta fackförbund och medlemsförbund i STTK.