Jyty anser inte lagen om skyddsarbete vara nödvändig – anger 5 orsaker varför

Fackförbundet Jyty motsätter sig regeringens lagförslag om skyddsarbete av följande orsaker:

1. Skyddsarbetet har nuförtiden i regel skötts mellan arbetsmarknadsorganisationerna, och det har inte uppstått några speciella problem eller oklarheter vid givandet av skyddsarbete. Detta konstateras också i grunderna för lagförslaget.
2. I lagförslaget har skyddsarbetet utvidgats att gälla hela arbetsmarknaden, även om riksdagens utlåtande om utredande av behovet av skyddsarbete gällde stridsåtgärder för hälsovården.
3. Det arbete som ska räknas som skyddsarbete är i lagförslaget definierat så omständligt att behovet att begränsa stridsåtgärderna kan bli väldigt brett och svårt att förutsäga.
4. Den föreslagna lagstiftningen ökar den rättsliga osäkerheten vid ordnandet av stridsåtgärder, för det finns ingen rättspraxis för denna nya typ av reglering. Att bilda en dylik kan räcka väldigt länge.
5. Stridsåtgärdsmöjligheterna har redan begränsats genom andra lagförändringar under denna regeringsperiod, och man har inte gjort någon helhetsbedömning av de olika lagförändringarnas effekt på rätten till stridsåtgärder. Precis som de tidigare lagförändringarna har lagförslaget om skyddsarbete gjorts på basen av arbetstagarsidans behov, så det är inte i balans ur löntagarnas synvinkel.

Med skyddsarbete avses sådant arbete, vilket under stridsåtgärder är nödvändigt för att skydda liv, hälsa, egendom eller miljö. Dylikt arbete som begränsats utanför strejk har man hittills avtalat om mellan arbetsmarknadsorganisationerna i stridsåtgärdssituationer.

– Nuvarande praxis har i stort sett fungerat bra. Också i lagförslagets effektbedömningar konstateras flera gånger att den föreslagna lagstiftningen inte har någon betydande inverkan ur exempelvis arbetsgivarföretagens eller arbetstagarnas sida. Man kan alltså med rätta fråga huruvida det finns något verkligt behov för en lagstiftning om skyddsarbete, konstaterar Jytys ordförande Jonna Voima.

I effektbedömningarna för lagförslaget konstateras också att den föreslagna lagstiftningen ökar rättssäkerheten på arbetsmarknaden. Här är Voima av annan åsikt.

– Domstolarna som tillämpar de nya bestämmelserna är i en helt ny situation när de måste begrunda begränsningarna av stridsåtgärderna eller fastställande av finansiella ersättningar i olika situationer och till olika instanser. Det kan ta flera år innan tolkningspraxis för de högre domstolarna uppstår och stabiliseras, så i stället för en rättssäkerhet uppstår på arbetsmarknaden en lång tid av osäkerhet, påpekar Voima.

På helheten av den rättsliga osäkerheten och de ekonomiska riskerna inverkar enligt Jytys syn också det att man redan under denna regeringsperiod har gjort många förändringar av lagstiftningen för arbetskonflikter, genom vilka användningen av stridsåtgärder kraftigt begränsats. Samtidigt har man höjt sanktionerna för verkställda stridsåtgärder såväl under tiden för arbetsfred som utanför denna.

– På det stora hela har åtgärderna för begränsande av stridsåtgärderna gjorts ensidigt med tanke på arbetsgivarens fördel. Detta är inte en hållbar och rättvis lagstiftning, säger Voima.

Läs mer: Jytys utlåtande om skyddsarbete

Tilläggsinformation:

Jytys ordförande Jonna Voima, tel. 050 591 2341, jonna.voima@jytyliitto.fi
Jytys intressebevakningsdirektör Jukka Maarianvaara, tel. 040 968 0538, jukka.maarianvaara@jytyliitto.fi

Jyty är ett fackförbund, vars medlemmar verkar i kommunsektorn, välfärdsområdena, den privata sektorn, organisationer och församlingar. Medlemskapets största branscher är sekreterar-, förvaltnings-, specialist- och ict-arbetet, ungdoms- och organisationsarbete, social- och hälsovårdssektorn, biblioteksbranschen samt fostran och utbildning. Fackförbundet Jyty är medlemsförbund i STTK.