Jyty: Många öppna frågor i välfärdsområdes- och hälsovårdsreformen

Regeringen
har 8.12 till riksdagen gett ett lagförslag om grundande av välfärdsområden
samt arrangerande av social- och hälsovård och räddningsväsende. Lagarna träder
i kraft stegvis, en del 1.7.2021 och de sista 1.1.2023.

Fackförbundet
Jytys ordförande Jonna Voima betonar att välfärdsområdes- samt social- och
hälsovårdsreformen innebär extremt omfattande organisatoriska och
tjänstearrangemangsmässiga förändringar. Som en följd av dem kommer år 2023
ungefär 172 000 personer från över 300 kommuner eller samkommuner att överföras
som arbetstagare till välfärdsområdena. 

”Samarbetsorgan
bör grundas för välfärdsområdenas verksamhet redan i beredelseskedet på basen
av nuvarande kommunhuvudavtalare och på alla beredelsenivåer så fort som
möjligt. Personalens deltagande i beredelserna inverkar i hög grad på att man
lyckas skapa en lyckad och fungerande helhet. Det hur personalen med sina
representanter deltar i förändringen inverkar bevisligen på arbetshälsan,
resultatet samt tjänsternas kvalitet”, påpekar Voima. 

Jytys
ordförande anser att bland annat hälsovårdstjänsterna bör behållas som en
intakt helhet på grund av patientsäkerheten och därtill hörande dataskydd och
principen för affärsöverlåtelse bör nå alla de enheter, vilkas arbetsgivare
byter på grund av reformen. ”Därför bör stödtjänsterna inte skiljas från de
övriga hälsovårdstjänsterna”, anmärker Voima. 

Harmoniseringen
av personalens löner, något som under den senaste tiden varit på tapeten, är
enligt Voima inte frivillig för arbetsgivaren, utan en plikt, för vilken man
bör förbereda sig också ekonomiskt och reservera tillräckligt mycket pengar
för. Löneharmoniseringens förhandlingsparter har varit KT Kommunarbetsgivarna och
huvudavtalsorganisationerna som representerar arbetstagarna. Också i
fortsättningen bör löneharmoniseringen bibehållas hos ovan nämnda parter. 

Ett klart
missförhållande i lagförslaget är enligt Voima principen för en begränsning av
affärsöverlåtelsen, vilken gäller bara personalen som sköter stödtjänster och
vars arbete till minst hälften hör till hälsovården och som överförs till
välfärdsområden, dessas koncerner eller samfund underställda välfärdsområdena.

Det är
också viktigt att notera att affärsöverlåtelsen inte berör kommunernas bolag, i
vilka en betydande del av speciellt stödtjänstpersonalen arbetar. ”Det är
väldigt oroande att överföringsprinciperna för personalen gällande reformen
inte gäller alla stödtjänstsarbetstagare, och därför inte heller principerna
för affärsöverlåtelse.”

Jytys
ordförande Jonna Voima betonar att arrangemangen som krävs för reformen måste
förberedas i god tid i samarbete med välfärdsområdena, kommunerna och
representanter för deras personal.  I detta fall borde lagen om samarbete
mellan arbetsgivare och personal i kommunen utvidgas att gälla även för
välfärdsområdet. Dessutom borde tillämpningsområdet för övrig kommunal
anställningslagstiftning utvidgas att gälla för välfärdsområdets personal.

Tilläggsinformation:

Jytys
ordförande Jonna Voima, tel. 050 591 2341,
jonna.voima@jytyliitto.fi

Jyty är ett fackförbund, vars medlemmar verkar i
kommunbranschen, den privata sektorn, organisationer och församlingar.
Medlemmarnas största branscher är sekreterar-, administrations- och ikt-arbete,
ungdoms- och organisationsarbete, social- och hälsovårdsbranschen,
biblioteksbranschen samt fostran och utbildning. Fackförbundet Jyty är
medlemsförbund i STTK.