Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty är oroat över kollektivavtalsshoppandet, alltså den ökande användningen av lönedumpning. Vid Jyty Kainuus 80-årsfest i Kajana på lördagen 16.11 talade Jytys ordförande Maija Pihlajamäki och sade sig vara speciellt orolig över den pågående utvecklingen, där till och med företag som gör goda resultat och nu allt oftare också arbetsgivare i den offentliga sektorn sysslar med avtalsshoppande genom att försvaga arbetsvillkoren för just de lägst avlönade och annars också personal i svagaste position.
"Fundera på avtalsshoppande för er egen del. Hur skulle ni reagera om arbetsgivaren meddelade om en sänkning av er lön med hundratals euro. Försvagade arbetsvillkor och avsevärt lägre lön märks genast direkt i en människas vardagliga liv och vid FPA:s lucka. De nödvändiga utgifterna för vardagslivet försvinner ingenstans som en följd av att lönen sjunker. En lönedumpning leder vanligtvis till ett påtvingat växande behov av att från samhället söka ekonomiskt stöd."
Fackorganisationen PAM berättar i en publikation som behandlar de lönefattiga restaurang- och fastighetsservicebranscherna att den samhälleliga prislappen för utbetald social omfördelning av inkomst för exempelvis städare i Finland år 2017 grovt räknat var 20 miljoner euro. Totalt har omfördelningen av inkomster som en följd av lönefattighet beräknats vara ungefär 500 miljoner euro i Finland år 2017.
Pihlajamäki säger att avtalsshoppandet börjar påminna om en situation där man med våld börjat rea bort människors arbetsinsats. "Och på senaste tiden har man allt oftare tagit som praxis att det från arbetsgivaren, då denna strävar till konkurrensfördel och kostnadsbesparingar, i fräckaste fall bara kommit en ensidig anmälan om byte av arbetsvillkor till en s k reaversion."
Pihlajamäki betonar att arbetsgivarnas ensidiga arbetsvillkorsshoppande i allra högsta grad är problematiskt. "Därför behövs nu mer än någonsin klara gemensamma spelregler för att stoppa dylika avtalsknep."
Jyty har konkret stött på detta kollektivavtalsshoppande när Fastighets- och matservicebolaget Arkea, som till 98 % ägs av Åbo stad, ensidigt meddelade om byte av kollektivavtal för företagets tusen arbetstagare till de billigare allmänbindande avtalen Matkailu- ja ravintolapalvelut MaRa (Turism- och restaurangtjänster) och Kiinteistötyönantajat KITA (Fastighetsarbetsgivarna).
"Detta dessutom i ett läge där Arkea under flera år har gjort vinster på miljontals euro och samma vinstgivande linje har fortsatt också pågående år. Men inget verkar vara nog. De totala inkomsterna för den redan lågt avlönade personalen skulle som en följd av denna lönedumpning vara upp till 15-30 procent lägre, beroende på arbetsuppgifter, anställningens längd och arbetstiderna. Det är också bra att komma ihåg att man i kollektivavtalet utöver lönerna också avtalar om bl a övertidsersättningar, semestrar och andra förmåner."
"Arbetsgivaren har hävdat att det inte är fråga om avtalsshoppande. Det stämmer inte. Just AVAINTES har varit kollektivavtal för bolag ägda av kommuner. Nu strävar Arkea som ägs av Åbo stad att fräckt bryta denna praxis med målet att bara drastiskt skära ned arbetstagarnas lönekostnader. Alltså löner där grundlönerna enligt statistik från 2018 enligt AVAINTES varit för exempelvis städare 1838 euro, för matservicearbetstagare 1818 euro och för lokalvårdare 1852 euro i månaden."
Jyty har med stridsåtgärder motsatt sig Arkeas beslut. "Vi tänker inte bara stå och se på när lönerna dumpas och vi godkänner inte i fortsättningen dylika försämringar av arbetsvillkoren för de branscher vi representerar utan organisatoriska åtgärder", understryker Maija Pihlajamäki.
Tilläggsinformation: ordförande Maija Pihlajamäki, tel. 0400 537 756, maija.pihlajamaki@jytyliitto.fi
* Jyty representerar ungefär 50 000 tjänste- och befattningsinnehavare i kommuners, samkommuners, församlingars och privat tjänst. Av medlemmarna är ungefär 84 procent kvinnor. Jyty är kommunbranschens äldsta fackförbund och medlemsförbund i STTK.