I coronakrisens undantagsförhållanden har många kommuner meddelat om beslut att avbryta personalens lönebetalning på grund av hinder för utförande av arbete med hänvisning till arbetsavtalslagens 2 kapitel 12 paragraf. Enligt Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty uppfylls förutsättningarna för avbrott av lönebetalning inte i kommunbranschen förutom i ytterst sällsynta undantagsfall och kommunernas avbrott av lönebetalning är i princip olagliga. Jyty anser att verksamheten i de kommuner som beslutat om avbrott är fullständigt ansvarslös och kommer att bestrida de olagliga fallen.
Avbrott av lönebetalning kan inte tillämpas på exempelvis skolgångshandledare, bibliotekspersonal, ungdomsarbetare, småbarnspedagogiken eller administrationspersonal, såsom man i många kommuner lagstridigt gjort. Ett avbrott av lönebetalningen förutsätter fullt hinder för utförande av arbete. Att stänga kundutrymmena innebär inte automatiskt att arbetet försvinner, utan en förändring av uppgifternas innehåll eller en övergång till distansarbete.
Jyty betonar att det bakom kommunernas beslut ligger ett fräckt försök att kringgå samarbetslagen med hänvisning till coronakrisen. I stället för olagligheter borde kommunerna undvika beslut som förvärrar krisen och medborgarnas nöd. I vissa kommuner har man avbrutit lönebetalningen för exempelvis skolgångshandledare, även om de barn i en svagare position, vilka behöver särskilt stöd och handledning, är just de som har problem med distansundervisningen. Kritik mot bristfälligt stöd i den grundläggande utbildningen har presenterats i bl a Utbildningsstyrelsens instruktioner från 14.4.
En arbetsgivare har, då vissa förutsättningar i lagen uppfylls, möjlighet att permittera sin personal. Före permitteringarna bör arbetsgivaren hålla lagenliga samarbetsförhandlingar med personalens representanter, där man kan fundera över hur arbetet kan omorganiseras. Olika distansarbetsmöjligheter, tillfälliga förändringar av arbetsuppgifterna och nya arbetssätt är välkomna i undantagssituationer, där man behöver kreativa lösningar med tillit för framtiden. Lyckligtvis finns också goda exempel på ansvarsfulla kommuner och städer, där arbetsuppgifterna omorganiserats och där man hittat nya elektroniska och digitala arbetsmetoder.
Kommunernas snabba och häftiga sparåtgärder i coronakrisen är speciella också med tanke på att landets regering redan i inledningsskedet av coronakrisen lovade att stöda kommunekonomin i tilläggsbudgetförslagen. Samtidigt vädjade regeringen till beslutsfattarna i kommunerna att undvika permitteringar och uppsägningar av personalen i kommunerna.
Regeringen höll sitt löfte och beslöt om stödåtgärder för kommunekonomin i budgetmanglingen 8 april. Staten lovade att öka stödet till kommunerna i maj månads budgetmangling med över en miljard euro, som koncentreras på en ökning av samfundsskatten och grundtjänsternas statsandelar samt de behovsprövade statsandelarna. Dessutom ersätts sjukvårdsdistrikten extrakostnaderna för vården. Kommunekonomin lindras också av en ersättning på ungefär en halv miljard till kommunerna år 2020, vilken beror på en fördröjning av skatteintäkterna. Dessutom följer regeringen med situationen och stöder vid behov kommunekonomin ytterligare i budgetmanglingen i början av hösten.
Maija Pihlajamäki ordförande
Marja Lounasmaa intressebevakningsdirektör
Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty rf