Lägesöversikten över migrationen, som inrikesministeriet utarbetat, ger aktuell information om hur arbetskraftsinvandringen och läget i fråga om asylsökande utvecklas samt om den senaste tidens lagändringar.
År 2018 sökte allt flera invandrare uppehållstillstånd på grund av arbete eller studier. Statistiken har varit liknande redan i några år i rad. I fjol lämnades in 10 805 första ansökningar om uppehållstillstånd på grund av arbete (2017: 8 650), och uppehållstillstånd på grund av arbete beviljades 7 687 sökande (2017: 6 751).
Under den avslutade regeringsperioden har flera lagändringar trätt i kraft som strävat efter att underlätta invandringen för företagare och specialsakkunniga och att därmed främja den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen.
– Utgångspunkten är att Finland utöver den inhemska arbetskraften behöver arbetstagare också från utlandet. Konkurrensen om internationella experter är hård ute i världen, säger Jorma Vuorio, överdirektör för inrikesministeriets migrationsavdelning.
Systemet med uppehållstillstånd måste vara så smidigt som möjligt för att det inte ska försvåra rekryteringen av experter till Finland. I den förstudie som inrikesministeriet och arbets- och näringsministeriet beställde i fjol undersöktes vad fördröjningarna i processen med arbetstillstånd beror på och hur de kan åtgärdas. Under våren kommer det att tillsättas en samordningsgrupp som samordnar bland annat utvecklingen av arbetstillståndsprocessen.
Invandringen har underlättats även för studerande och forskare. Genom en lagändring som trädde i kraft i september 2018 förlängdes giltighetstiden för uppehållstillstånd för forskare och studerande som kommer från länder utanför EU. De uppmuntras till sökande av jobb och företagande genom att bevilja uppehållstillstånd för detta. Undervisnings- och kulturministeriet och inrikesministeriet tillsatte dessutom i mars 2019 ett samarbetsprojekt för att stödja invandring och integrering av högskolestuderande.
De som får internationellt skydd är endast en liten andel av dem som flyttar till Finland, trots att man i offentligheten diskuterar särskilt denna invandrargrupp. Antalet nya asylsökande har redan sjunkit under den nivå som föregick år 2015.
Finlands asylsystem belastas dock fortfarande eftersom antalet kunder som registrerats i mottagningssystemet minskar långsamt. Detta påverkas av att asylprocesserna har blivit längre på grund av det tidigare stora antalet sökande, att sökandena lämnar in nya ansökningar, att återsändandena har blivit svårare och att frivillig återresa inte lockar.
Genom den senaste tidens lagändringar har man minskat möjligheterna att missbruka förfarandet med nya ansökningar och försnabbat asylprocessen. Den lagändring som trädde i kraft i juli 2018 förutsätter att Migrationsverket i regel behandlar asylansökningarna inom sex månader efter inlämnandet.
Finland har fortsatt med bilaterala förhandlingar med Irak och Somalia om återsändande av medborgare i dessa länder. För att påskynda frivillig återresa höjdes bidragen för återresa i början av 2019 när det gäller bidrag i form av förnödenheter. Med bidrag i form av förnödenheter avses olika tjänster eller förnödenheter, t.ex. hjälp med att hyra en bostad eller grunda ett eget företag.
Förhandlingar om reformen av det gemensamma europeiska asylsystemet har fortgått i EU. Man har t.ex. ännu inte löst de frågor som gäller solidaritet och ansvarsfördelning i Dublinförordningen.
– Reformen är svår men nödvändig. För närvarande utförs gränskontroller vid många gränser mellan medlemsländer, vilket strider mot Schengenområdets grundtanke. Det kan dock vara svårt att avstå från dessa kontroller om man inte uppnår samförstånd om migrationspolitiken i unionen, säger Vuorio.
– Riktlinjerna är utan vidare klara. EU:s gemensamma migrationspolitik måste vara hållbar, respektera de grundläggande och mänskliga rättigheterna samt accepteras allmänt av medborgarna.
Under sitt ordförandeskap som inleds i juli strävar Finland för sin del efter att öppna det låsta förhandlingsläget och främja reformen av asylsystemet. Det är sannolikt tidigast i slutet av ordförandeskapet som vi vet vilka åtgärder den kommande kommissionen kommer att vidta i fråga om reformen.
Lägesöversikten över migrationen samlar aktuella migrationsfrågor med tanke på beredningen av politik och lagstiftningen. Översikten publiceras 1-2 gånger om året och den sammanställs vid inrikesministeriets migrationsavdelning.
Läs mera (på finska): http://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/161587/SM_22_19_Maahanmuuton%20tilannekatsaus.pdf?sequence=1&isAllowed=y