Jyty: Ungdomsarbetets personalresurser bör säkras

Fackförbundet Jyty är oroligt över den alltmer krisdrabbade kommunekonomins effekter på det kommunala ungdomsarbetet. Jytys ordförande Maija Pihlajamäki kräver att kommunerna och staten tryggar tillräcklig finansiering, med vilken de kommunala tjänsterna, såsom ungdomsarbetet säkras.

Verksamhetsformerna för ungdomsarbetet som utförs i kommunerna är bl a öppen ungdomsutrymmesverksamhet, sökande ungdomsarbete, verkstadsverksamhet, klubb- och smågrupper, läger och utflykter, delaktighetsfostran, eftermiddagsklubbar, skolungdomsarbete, informations- och rådgivningstjänster samt fysisk ungdomsverksamhet.

Enligt Jytys medlemsenkät från ifjol har man som inbesparingsnedskärare av ungdomsarbetet använt frivilliga ledigheter utan lön, dvs talkoledigheter, som upp till 20 % av Jyty-medlemmarna som fungerar i ungdomsarbetets yrken varit mål för. I organisationssektorn syns inbesparingarna som permitteringar, vilket 9 % av de som svarat råkat ut för.

Oftast syns inbesparingarna som en nedskärning av personalresurserna, vilket leder till en ökning av arbetsmängden. I många kommuner har uppgifter förenats och speciellt små kommuner har utlokaliserat sina ungdomstjänster till organisationer.

– Söndersmulningen av kommunernas finansieringsgrund hotar framtiden för ungdomsarbetet och många andra kommunala tjänster. Det är knappt någon nytta av ungdomslagens viktigaste mål om det inte finns tillräcklig finansiering, med vilken tjänsterna ordnas. Faran med kontinuerliga nedskärningar är att personalen överbelastas av arbetsbördan, påpekar Jytys ordförande.

I ungdomsarbetet har man sökt nya branschövergripande samarbetsformer, såsom exempelvis navigatorverksamhet. Navigatorn är en tjänstepunkt där unga under 30 år kan få hjälp i arbets-, utbildnings- och vardagsärenden. I navigatorverksamheten deltar kommunernas ungdomsväsende, skolväsende och social- och hälsovårdsväsende samt TE-byråer, FPA, läroanstalter och tredje sektorn.

– I kommuner, organisationer och församlingar utförs mycket värdefullt ungdomsarbete, som har en enorm betydelse som både förebyggare av marginalisering och stödande av unga mot full funktionalitet i samhället, säger Pihlajamäki.

Kommunernas statsandelar har skurits ned ordentligt

På de offentliga tjänsterna inverkar kommunernas grundtjänsters statsandelar, vilka har skurits ned kraftigt under detta årtionde. Statsandelsprocenten för kommunernas grundtjänster är under pågående år ungefär 25 %, medan den år 2010 ännu var ungefär 34 %.

Kommunförbundet meddelade i februari att kommunekonomin har drabbats av kris, för två av tre kommuner, totalt 196 kommuner gjorde ett negativt resultat år 2018. De ekonomiska problemen har ökat kraftig, för ännu år 2017 gjorde 55 kommuner ett negativt resultat. I Finland finns totalt 311 kommuner.

Inom kommunernas ungdomsväsende arbetar ungefär 3400 arbetstagare och det finns ungefär 1000 ungdomslokaler. På ungdomsarbetet använde kommunerna år 2017 ungefär 225 miljoner euro, varav 77,7 miljoner var statens anslag för ungdomsarbete. Statens andel finansieras till största delen av Veikkaus avkastning, av vilken 53,6 miljoner beviljades för kommunalt ungdomsarbete år 2017.

Ungdoms- och organisationsarbetet är en betydande Jyty-bransch. I kommunbranschen är de vanligaste titlarna för ungdomsarbete ungdomsledare, ungdomssekreterare och ungdomsarbetare. I organisationsarbetet är titlarna bl a verksamhetsledare, verksamhetshandledare, organisationschef eller organisationssekreterare.

Tilläggsinformation:

Jytys ordförande Maija Pihlajamäki, tel. 0400 537 756, maija.pihlajamaki@jytyliitto.fi

Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty
representerar ungefär 50 000 tjänste- och befattningsinnehavare i
kommuners, samkommuners, församlingars och privat tjänst. Av medlemmarna
är ungefär 84 % kvinnor. Jyty är medlemsförbund i STTK.