Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jytys ordförande Maija Pihlajamäki kräver en möjligast snabb lösning på kommunekonomins finansieringsproblem, som blivit extremt oroväckande, bl a på grund av ökade samarbetsförhandlingar. Pihlajamäki talade 3.5 vid öppningen av Jytys Megakryssning där över tusen Jyty-medlemmar deltar.
"Den kommande regeringen får inte heller några lätta lösningar på sitt bord, för samarbetsförhandlingar hålls i ökande antal på olika håll i Finland i såväl små som stora kommuner, sjukvårdsdistrikt och samkommuner som en följd av nedskärningarna som gjorts under de senaste åren. Också tredje sektorns stödnedskärningar har redan under några år tvingat många föreningsarbetsgivare i branschen in på samarbetsförhandlingarnas väg.
Exempel på kommuner som kämpar med ekonomiska problem och samarbetsförhandlingar under början av året och just nu pågående eller just genomgångna är enligt Pihlajamäki bl a Rovaniemi, Kouvola, Vasa, Nyslott, Kiuruvesi, Kaavi, Jorois, Jämsä, Villmanstrand, Taipalsaari samt Arbetshälsoinstitutet, Kajana yrkeshögskola och Karelia yrkeshögskola i Joensuu, Saima yrkesinstitut i Villmanstrand, samkommunen för Kymmenedalens sote-tjänster och Kuopio universitetssjukhus", räknar Pihlajamäki upp.
"Nu ser man klart att kommunernas finansieringsgrund ständigt har gjorts ostadigare och att anpassningsåtgärderna för ekonomin hotar alltfler kommuner. Det mest oroväckande med sparåtgärderna är att man som första sparobjekt tar personalen som producerar tjänster för kommuninvånarna."
Enligt Kommunförbundet gick 196 kommuner ifjol med förlust, medan förlustkommunernas antal under år 2017 var 55. Kommunekonomins situation har varit lika dålig som fjolåret bara en gång tidigare under de senaste 20 åren.
Detta år uppfyller 180 kommuner gränsvärdet för kriskommunskriteriet på en kommunskatteprocent på 21. Skälen till förhöjning av kommunalskatten har i huvudsak varit nedskärningarna av statsandelarna. Under den senaste regeringens tid har kommunernas grundtjänstbudgeter skurits ned och enligt Kommunförbundets beräkningar har man tagit 850 miljoner.
Utöver nedskärningen av statsandelar har kommunernas och samkommunernas misär fördjupats på grund av minskningen av skatteinkomstkumuleringen som en följd av konkurrenskraftsavtalet. Nedskärningen av arbetstagarnas semesterpenningar i den offentliga sektorn, dvs i kommunerna, kyrkan och staten, tog en ordentlig bit av kommunernas skatteintäkter.
"När man i denna ekvation lägger till en över tre procent stor uppgång i utgifter har ekvation varit och är ohållbar. Det är möjligt att rädda kommunekonomin enbart genom att sluta skära ned statsandelarna. Där har vi till en början något konkret för den kommande regeringens programarbete. Visst är det också möjligt att minska de lagstadgade uppgifterna, men det skulle i allt högre grad innebära att kommunernas grundtjänster skulle försvagas och att ojämlikheten kommunerna emellan skulle öka."
Efter att sote- och landskapsreformen fallit kommer kommande regering att stå inför mammutprojekt, där det minsta inte är en helhetsförnyelse av socialskyddet. Och den fallna soteförnyelsen borde beredas på nytt, för den är något som behövs.
Tilläggsinformation: ordförande Maija Pihlajamäki, tel. 0400 537 756, maija.pihlajamaki@jytyliitto.fi
* Jyty representerar ungefär 50 000 tjänste- och befattningsinnehavare i kommuners, samkommuners, församlingars och privat tjänst. Av medlemmarna är ungefär 84 procent kvinnor. Jyty är kommunbranschens äldsta fackförbund och medlemsförbund i STTK.