Skandalen som i en vecka rört om kring vårdhemmen har på ett sorgligt sätt visat att man prutat på nivån på vården, som hör till åldringarnas grundrättigheter, i alltför många vårdinstitutioner och -enheter på bekostnad av kvaliteten för att maximera vinsten. I diskussionen har man fäst mindre uppmärksamhet vid det faktum att huvudparten (57 %) av åldringarnas vårdtjänster koncentrerar sig på hemvården, där problemen är lika allvarliga.
Enligt Jytys ordförande Maija Pihlajamäki lider hemvården av en allt värre resursbrist som syns som en otillräcklig personal.
– I hemvården behövs framför allt mer personalresurser, med vilka vårdarbetets kvalitet säkras. Man behöver en bindande personaldimensionering av åldringsarbetet – hemvården och institutionsvården. Man kan inte lita på bara god vilja eller företagens samhällsansvar och egenkontroll, betonar Pihlajamäki.
– Åldringsvården har blivit hårda affärer, där strävan efter företagens vinst kör över medmänskligheten. I vårt samhälle har en syn tagit över, där man ser på åldringsvården som en utgift. Vi står vid en brytningsperiod, där det framför allt är fråga om ett värdeval, hur sköter vi om vår åldrande befolkning och hur respekterar vi våra åldrande nära, säger Pihlajamäki.
Allt fler åldringar bor sina sista år i sitt eget hem hörande till hemvårdens tjänster. Åldringstjänstelagen gynnar hemvården, så institutionsvårdplatserna har skurits ned. Samtidigt är åldringarna som överförts till hemvården i allt sämre skick. År 2015 led nästan nio av tio (86 %) av de i hemvården av minnessjukdomar.
Hemvårdsbranschen är väldigt kvinnodominerad och en betydande del av Jytys medlemmar verkar inom den. Besöken som hemvården gör hos en kund kan variera från några gånger i månaden till flera besök i dygnet. En arbetstagare inom hemvården kan på sitt ansvar under sin arbetstur ha till och med 15-20 hembesök. När man räknar med förflyttningen från ett ställe till ett annat med exempelvis egen bil, blir mötet med sina vårdåtgärder under arbetsdagen väldigt korta, som minst 10-15 minuter.
Enligt NORDCARE2-undersökningen har hemvårdens arbetsförhållanden försvagats och kundmängerna ökat avsevärt. Samtidigt har arbetstrycket för arbetstagarna inom hemvården ökat till Nordens högsta nivå, vilket har synts i exempelvis en ökning av övertid med och utan lön. Jämfört med de övriga nordiska länderna är åldringsarbetets personaldimensionering den minsta i Finland.
Enligt samhällspolitikens professor Teppo Kröger skulle en miljard euro om året lyfta Finlands åldringsvård till nordisk nivå. Exempelvis Sveriges och Danmarks satsningar är ungefär 1,7 gånger större än Finlands.
Av THL:s hemvårdsundersökning framgår att fastän kundmängderna har ökat, har personalens totalantal i hemvården sjunkit i vissa landskap. Ett ökande kundtryck, men samtidigt minskande resurser riktar sig främst mot Nyland och de stora städerna.
– Det är mycket speciellt att i Nyland, där man har de bästa ekonomiska resurserna att svara på åldringsbefolkningens ökande mängd, har man skurit ned personalresurserna för hemvården, förundrar sig Pihlajamäki.
– Om personalen blir slutkörd av arbetsbördan är faran att arbetstagarna flyr från branschen. Samtidigt är det allt besvärligare att hitta nya och yrkeskunniga hemvårdsarbetstagare, säger Pihlajamäki.
Tilläggsinformation: Jytys ordförande Maija Pihlajamäki, tel. 0400 537 756, maija.pihlajamaki@jytyliitto.fi
* Jyty representerar ungefär 50 000 tjänste- och befattningsinnehavare i kommuners, samkommuners, församlingars och privat tjänst. Av medlemmarna är ca 84 procent kvinnor. Jyty är kommunbranschens äldsta fackförbund och medlemsförbund i STTK.