Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jytys ordförande Maija Pihlajamäki kräver att arbetsmarknadsorganisationerna förbinder sig till att främja jämställd avlöning. Arbetet borde påbörjas redan under kommande förhandlingsrunda. Under nästa regeringsperiod bör man enligt Pihlajamäki också ta med en förnyelse av arbetsavtalslagen som ett prioritetsprojekt, där man samtidigt i beredandet tar jämställdhetsfrågor med en familjeledighetsreform som ett speciellt utvecklingsobjekt. "Ett utvecklingsarbete av arbetslivet där man beaktar familjernas behov och en familjevänlig praxis är just de metoder som möjliggör en sammanpassning av arbete och familjeliv bättre än nu."
"Vi föreställer oss fortfarande i Finland, att eftersom vi med flera internationella mätare är i världstoppen för jämställdhet är saken så att säga skött. Men detta stämmer ju inte alls."
Pihlajamäki påpekar att löneskillnaden mellan könen fortfarande är stor till männens fördel, enligt statistik publicerad ifjol 16 %. I den kvinnodominerade offentliga sektorn är skillnaden ännu större.
"I Finland är löneskillnaden mellan könen större än i EU-landen i medeltal. I en nordisk jämförelse är Finland på sista plats. Också graviditets- och familjeledighetsdiskriminering är ett stort problem i det finländska arbetslivet."
Pihlajamäki betonar att eftersom den offentliga sektorn är starkt kvinnodominerad är just dess konkurrenskraftiga lönesättning en väsentlig förutsättning i att få till stånd en jämställd och könsneutral lönesättning.
Enligt Pihlajamäki finns det flera orsaker till löneskillnaden mellan kvinnor och män. Tyvärr inverkar på löneskillnaden mellan kvinnor och män fortfarande gamla, i arbetslivet förekommande sega könsstereotyper, som vi borde bli av med.
"För att man i främjandet av lönejämställdheten ska komma framåt med övertygande steg borde familjeledighetsreformen, som blev på hälft denna regeringsperiod, styras i hamn under kommande regeringsperiod med snabbast möjliga tidtabell. Och för att reformen skulle ha någon effekt borde familjeledigheterna delas jämt mellan båda föräldrarna. Enligt statistik som Kela publicerade ifjol höll mammorna år 2016 90,5 % av föräldradagpenningsdagarna, papporna bara 9,5 %.
Pihlajamäki betonar att i främjandet av ett jämställt arbetsliv skulle en familjeledighetsreform ha en enormt stor samhällelig betydelse för speciellt kvinnornas möjligheter att delta i arbetslivet. Det skulle enligt henne också ha en stor betydelse på arbetstagarnas och barnens välfärd samt nativiteten.
Då man förnyade arbetsavtalslagen för flera år sedan var målet att förbättra kvinnornas ställning på arbetsmarknaden. I lagens beredelsedokument fästes uppmärksamhet också vid grunderna för användning av de s k atypiska, dvs i första hand tidsbundna anställningarna och å andra sidan användningens begränsningar. Problemet har ju varit att det finns flera kvinnor än män i de atypiska anställningarna. År 2017 var 21 % av de kvinnliga löntagarna deltidsanställda och 10 % av männen.
"I fortsättningen borde man överväga aktiva förpliktelser, genom vilka man kunde granska användningen av atypiska anställningar på det sätt som lagen förutsätter. Man kunde ge arbetsgivaren en plikt att uppgöra en plan, vars avsikt skulle vara att i sin helhet kartlägga arbetsgivarens behov och grunder för att använda atypiska anställningar. Planen borde sträva till att minska dylika anställningar."
Tilläggsinformation: ordförande Maija Pihlajamäki, 0400 537756
* Jyty representerar ungefär 50 000 tjänste- och befattningsinnehavare i kommuners, samkommuners, församlingars och privat tjänst. Av medlemmarna är ungefär 84 % kvinnor. Jyty är medlemsförbund i STTK.