Enligt Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty kom hälsovårds- och landskapsreformens fall säkert inte som någon stor överraskning för någon. Reformen innehöll redan från början och ännu på slutrakan så stora grundlagsproblem att reformens i och för sig ädla mål att utjämna medborgarnas hälso- och välfärdsskillnader visade sig, när framskridandet av reformens beredning förlängdes, komma allt längre från målet.
Enligt Jytys ordförande Maija Pihlajamäki uttrycktes hälsovårds- och landskapsreformens struktur egentligen inte i något skede på ett klart språk. "Strukturen var oklar, invecklad och dessutom ökade misstankarna om förverkligandet av medborgarnas jämställdhet på olika håll i Finland, eftersom landskapen är så olika. Det fanns inte heller tillräcklig information om valfrihetens kostnadseffekter. Och en behärskning av kostnadsökningen var ju från början en central utgångspunkt för sote-reformen."
Under beredelseprocessen för hela hälsovårds- och landskapsreformen var Jyty speciellt oroligt för positionen för den personal som skulle övergå till landskapen. Enligt Jyty var det extremt problematiskt att man inte tillräckligt beaktade positionen för social- och hälsosektorns stödtjänstpersonal, som skulle övergå till landskapens lönelistor, vid beredningen av reformen.
"Vid beredningen av reformen verkade regeringen tyvärr fästa alltför lite uppmärksamhet vid socialtjänsternas roll med hälsosektorn som tyngdpunkt för helhetspaketet. Den föreslagna sote-modellen gynnade också stora privata företag och bl a föreningars och tredje sektorns betydelse som tjänsteproducenter fick väldigt liten uppmärksamhet. Social- och hälsotjänsterna måste förstås som en vårdkedja som bildar en helhet. När länkarna går av brister hela kedjan."
Pihlajamäki påminner att målet för valfriheten i sote-lagstiftningen var att genomföra en enorm offentlig marknadsorientering av de offentliga tjänsterna, vilket hade inneburit on kontinuerlig konkurrensutsättningsrumba på landskapsnivå. "Problemen med konkurrensutsättningen har vi redan nu märkt som dålig kvalitet på åldringstjänsterna och i barnens dagvård har det också förekommit problem. Tjänsternas kvalitet och effektivitet har försvagats."
Jytys ordförande Maija Pihlajamäki anser att man ur fyra års sote-bändning bör ta till vara allt positivt som finns. Riksdagspartierna borde nu utan desto större anklagelser besluta om fortsättningen för social- och hälsovårdsreformens beredning.
"Förhoppningsvis har man av den här bändningen lärt sig att uppgörandet av sådana här reformer av megaklass inte är möjligt utan möjligast breda parlamentariska samarbete och beredning. Det är skäl att minnas att det trots sotes fall redan nu på sote-fronten pågår omfattande förnyelseprojekt som framskrider i snabb takt. Bl a har sjukvårdsdistrikten redan en längre tid förberett sitt interna samarbete och det arbetet faller inte med sote. Tvärtom får det bara mer fart. Efter att sote fallit är det onödigt att bli liggande i elden."
Tilläggsinformation: ordförande Maija Pihlajamäki, tel. 0400 537 756
* Offentliga och privata sektorn funktionärsförbund Jyty representerar ungefär 50 000 tjänste- och befattningsinnehavare i kommuners, samkommuners, församlingars och privat tjänst. Av medlemmarna är 84 % kvinnor. Jyty är medlemsförbund i STTK.