Även om Sipiläs regerings social- och hälsovårdsreform föll har inte behovet av en sote-reform försvunnit någonstans. "En reform behövs och det goda grundarbete som under flera år gjorts i kommunerna och regionerna bör utnyttjas så brett som det bara är möjligt", betonar Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jytys ordförande Maija Pihlajamäki.
"Reformen framskrider under den nya regeringen på vilken bas som helst, åtminstone ett sote-samkommunsframskridande vid en förnyelse av lagstiftningen är möjlig också med en snabb tidtabell. Ett samarbete konstruerat på s k bredare axlar har redan skett i många landskap och sjukvårdsdistrikt, bl a i Birkaland och Egentliga Tavastland samt också i Sydösterbotten. Och beredningsarbetet fortsätter i väntan på de åtgärder och fortsatta linjedragningar som den nya regering gör efter att den eventuellt utsetts i juni", konstaterade Pihlajamäki, som talade vid Jyty Alajärvis 40-årsfest 17.5.
"Nu skulle det vara viktigt att arbetet med den nya soten fortsätter på basen av nationella parlamentariska beredningen som antytts i regeringsförhandlingarna. Normalt har en parlamentarisk beredning inneburit att alla riksdagspartier deltagit", påminner Pihlajamäki.
Pihlajamäki påpekar att sote-kostnaderna enligt Statistikcentralens prognoser växer dramatiskt under de närmaste årtiondena. På hela landets nivå har de förutsagts stiga med 77 % till år 2030. Under samma tid ökar antalet åldringar med 30 procent. Antalet personer över 75 år uppskattas år 2030 i hela landet vara nästan 800 000, det vill säga ungefär 300 000 fler än år 2017.
Enligt den färskaste statistiken som Statistikcentralen publicerat var nettokostnaderna för social- och hälsovården på fastlandet i Finland 3235 euro per invånare år 2017. Då man jämför landskapen fanns de högsta kostnaderna i Kainuu, där man använde ungefär 4000 euro per invånare. Och exempelvis i Sydösterbotten var motsvarande siffra 3500 euro.
"För att sote-tjänsterna i framtiden skulle fås att fungera smidigare och samtidigt kostnadseffektivare än tidigare kräver kommande sote enhetliga ikt-system. Genom dessa möjliggörs bättre överföring av patientuppgifter och ledarskap genom information. Spridda datasystem splittrar informationen och gör administrationen trög och skapar på så sätt ineffektivitet."
I åldringstjänsterna var en ökning av vårdardimensioneringen i dygnetruntvården av åldringar ett viktigt samtalsämne i början av året, för vilket man väntar en linjedragning av den nya regeringen. I vårdbranschen, bl a i hemvårdstjänsterna, har man för tillfället skriande brist på personal, vilket ställer sina egna krav på bl a branschens utbildningssatsningar.
Pihlajamäki betonar att sote- och landskapsreformen satte igång förändringar i stödtjänsterna för den s k sote-sektorn och även utanför denna, och dessa har konkret riktat sig mot speciellt ekonomi- och administrationspersonalen.
"Eventuella arbetsgivarbyten förorsakar oro inte bara om anställningens varaktighet, utan också om lärande och behärskande av förändrade arbetsuppgifter. Man måste reservera både tid och pengar för utbildning och orientering. Också personalens välmående och förändringscoaching bör beredas med personalrepresentanterna", kräver Pihlajamäki.
Tilläggsinformation: ordförande Maija Pihlajamäki, tel. 0400 537 756, maija.pihlajamaki@jytyliitto.fi
* Jyty representerar ungefär 50 000 tjänste- och befattningsinnehavare i kommuners, samkommuners, församlingars och privat tjänst. Av medlemmarna är ungefär 84 procent kvinnor. Jyty är kommunbranschens äldsta fackförbund och medlemsförbund i STTK.