Olika åtgärder för att stödja arbetsförmågan kan öka de anställdas välbefinnande och hälsa samt minska sjukfrånvaro, långvarig arbetsoförmåga och avgång från arbetet. En forskningsöversikt som publicerades den 26 januari har identifierat de bevisligen effektivaste stödåtgärderna.
Det är möjligt att stödja arbetsförmågan på flera olika sätt. Av en forskningsöversikt som gjorts av forskare vid Arbetshälsoinstitutet framgår det att en kombination av olika åtgärder, till exempel samtidig utveckling av arbetsmiljö, arbetsmetoder, arbetstider och levnadssätt, ofta är effektivare än enskilda åtgärder.
Följande åtgärder hade bevisligen de starkaste positiva effekterna på hälsan och arbetsförmågan:
Undersökningen omfattade sammanlagt 14 olika typer av stödåtgärder för arbetsförmågan. Tio av dessa hade bevisligen åtminstone en måttlig inverkan.
Det finns mer belägg för åtgärdernas inverkan på arbetsförmågan och hälsan än för åtgärdernas ekonomiska effekter. Också de vetenskapliga beläggen för åtgärdernas kostnadseffekter är ännu bristfälliga. Följande åtgärder kan emellertid ge upphov till samhälleliga kostnadsbesparingar:
De stödåtgärder som bevisligen hade störst inverkan riktades främst mot individen. Det fanns också måttliga belägg för de positiva effekterna av vissa åtgärder som riktades mot arbetsgemenskapen. En av dessa var utvecklingen av den psykosociala arbetsmiljön, som till exempel syftar till att göra arbetsledningen, organisationen och samarbetet smidigare, och som i undersökningarna bidrog till mer positiva bedömningar av chefernas verksamhet, informationsgången i arbetsenheterna eller det egna välbefinnandet. De direkta beläggen för åtgärdernas effekter på arbetsförmågan och hälsan är otillräckliga.
"Av undersökningen framgår att en välfungerande arbetsgemenskap har en viktig roll när det gäller att bygga upp arbetsförmågan och hälsan. Det behövs dock mer belägg för att kunna bevisa att åtgärder som stöder arbetsgemenskapen är effektiva", säger forskningsprofessor Ari Väänänen vid Arbetshälsoinstitutet.
"Dessutom är det av största vikt att beakta de strukturella förändringarna i arbetslivet och förutse utmaningar i fråga om arbetsförmågan när den arbetsföra befolkningens åldersstruktur förändras", fortsätter Väänänen. Det behövs forskning kring vilka effekter lagändringar, flexibilitet i arbetslivet och ledning av arbetsförmågan har.
"Brist på belägg betyder inte att åtgärderna inte har någon effekt. Många stödåtgärder måste undersökas ytterligare", betonar Jenni Ervasti, ansvarig forskare för projektet vid Arbetshälsoinstitutet. När man i framtiden vidtar nya åtgärder för att stödja arbetsförmågan är det enligt Ervasti viktigt att satsa på konsekvensbedömningar. De bör genomföras med ändamålsenliga studieutformningar för att få tillförlitlig information till underlag för beslutsfattande.
Stödåtgärder för arbetsförmågan kan ha många fördelar. Det finns skäl att i fortsättningen satsa på åtgärder på arbetsplatsnivå, regional nivå och samhällsnivå och på en systematisk utvärdering av dessa.
I litteraturöversikten kartlades forskning kring och expertkunskap om 14 stödåtgärder för arbetsförmågan. Rapporten innehåller omkring 350 referenser, varav över 100 är internationella översiktsartiklar. Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2020.
Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.
Rapporten Työkyvyn tuen vaikuttavuus : Tutkimuskatsaus työkyvyn tukitoimien työkyky- ja kustannusvaikutuksista Policy Brief: Työkyvyn tukemisessa päästään usein parhaaseen tulokseen erilaisia toimia yhdistämällä