Finland placerar sig fjärde i jämförelsen som mäter jämställdheten i EU. Etta i jämförelsen är Sverige, följt av Danmark på andra plats. Frankrike behöll den tredje plats som landet uppnådde förra året. Finland förbättrade dock sitt helhetsresultat.
Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) offentliggjorde i dag sitt femte jämställdhetsindex, som är ett mått på jämställdheten i EU. I jämställdhetsindexet jämförs hur jämställdheten har utvecklats i EU-länderna sedan 2010.
Jämställdheten inom sex olika områden mäts: arbete, pengar, kunskap, tid, makt och hälsa. Ett särskilt tema i år är digitaliseringen och dess konsekvenser för arbetslivet och jämställdheten.
Sverige och Danmark har varit jämförelsens toppländer ända sedan indexet publicerades. Också Finland har tidigare placerat sig bland de tre bästa. Frankrike gick förbi Finland i fjol och behöll i år sin tredje plats, trots att Finlands poäng steg mer. Finlands totala antal poäng steg med 1,3 poäng från den föregående mätningen, vilket är en av de största ökningarna i mätningen. Frankrike förbättrade sitt helhetsresultat med 0,5 poäng.
Under jämförelseperioden 2010–2020 har Finlands utveckling däremot varit långsammare: Finlands poäng har under den tio år långa uppföljningsperioden förbättrats med 1,6 poäng, medan Sveriges poäng under samma period har stigit med 3,7 poäng, Danmarks med 2,2 poäng och Frank-rikes med 7,6 poäng. EU-genomsnittet har stigit med 4,1 poäng sedan 2010.
Finlands indextal är nu 74,7. EU-genomsnittet är 67,9.
Finlands poäng steg mest inom delområdet makt. Ökningen är 5,2 poäng från föregående mätning (ökningen från 2010 är 2,8 poäng). Det finns en ökning i såväl det politiska som det ekonomiska beslutsfattandet, men också i det sociala beslutsfattandet.
Det här beror bland annat på att andelen kvinnor ökade i riksdagsvalet 2019 och i regeringen samt på att andelen kvinnor ökade i stora börsbolags styrelser och olika förvaltningsorgan.
Ändringarna är relativt små inom de övriga områdena i jämförelsen. Inom delområdena arbete och kunskap har det skett en ökning, medan poängen inom delområdena pengar och hälsa minskade.
Trots ökningen ligger Finland under EU-genomsnittet i poängen som gäller kunskap och i poängen för segregation inom utbildning är Finland nästan tio poäng under EU-genomsnittet. Enligt den mätare som indexet använder sig av är Finland bland de sämsta i EU i fråga om segregation inom utbildning.
Kvinnors och mäns dagliga internetanvändning ligger på nästan samma nivå i EU. En större andel av äldre och lågutbildade kvinnor står dock helt utanför internetvärlden än äldre och lågutbildade män.
Kvinnor utgör också en klar minoritet av de utexaminerade inom ICT-branschen (20 procent) och av dem som arbetar med ICT-uppgifter (18 procent). Andelen kvinnor som arbetar med ICT-uppgifter har minskat med fyra procentenheter sedan 2010.
Det finns också klart färre kvinnor bland högteknologisektorns forskare och ingenjörer, som ofta planerar och utvecklar ny digital teknik. De nya yrken som uppstår i och med digitaliseringen är ofta placerade i mansdominerade ICT- och STEM-sektorer, det vill säga branscher inom naturvetenskaper och ingenjörsarbete.
Majoriteten av arbetstagarna inom plattformsekonomin (2/3) är män. Även om plattformsekono-min kan främja kombinerandet av arbete och familjeliv, ser den inte ut att ha en inverkan på fördelningen av omsorg. Det är också ofta svårt att tillämpa EU:s jämställdhets- och diskrimineringslagstiftning på arbete inom plattformsekonomin. Arbetstagarna kan stå utanför den sociala trygg-heten, inklusive föräldraledigheterna.
Rapporten lyfter också fram eventuella etiska risker och risker i fråga om de mänskliga rättigheterna i samband med utvecklingen av artificiell intelligens, såsom könsrelaterade snedvridningar och diskriminering i utvecklandet av artificiell intelligens och nya former av sexuella trakasserier på nätet som digitaliseringen för med sig.
"Finlands resultat har utvecklats i en bättre riktning, men det behövs fortfarande arbete. Digitaliseringens inverkan på jämställdheten bör noggrant följas med och åtgärder behövs både på nationell nivå och på EU-nivå. Genomförandet av regeringens jämställdhetsprogram och EU:s jämställdhetsstrategi hör till de viktigaste verktygen för att främja jämställdheten”, konstaterar Thomas Blomqvist, ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet.