En ny Eurobarometerundersökning som publiceras idag visar att den positiva bilden av EU har ökat kraftigt bland EU-invånarna – när det gäller allt från ekonomin till demokratins tillstånd. Dessa resultat är de bästa sedan Eurobarometerundersökningen i juni 2014, som genomfördes innan Junckerkommissionen tillträdde.
Den nya Eurobarometerundersökningen genomfördes efter Europavalet, mellan den 7 juni och den 1 juli 2019, i alla de 28 EU-länderna och de fem kandidatländerna. Bland de viktigaste resultaten är ett rekordhögt stöd för euron samt att klimatförändringarna numera är den näst viktigaste frågan på EU-nivå, efter invandringen.
Förtroendet för EU ligger på sin högsta nivå sedan 2014, och är fortfarande högre än förtroendet för nationella regeringar och parlament. Förtroendet för EU har ökat i 20 medlemsländer, med den högsta andelen positiva svar i Litauen (72 %), Danmark (68 %) och Estland (60 %). Dessutom litar mer än hälften av de svarande på EU i Luxemburg (59 %), Finland (58 %), Portugal (57 %), Malta och Sverige (båda 56 %), Bulgarien och Ungern (båda 55 %), Irland, Polen, Nederländerna och Cypern (alla 54 %), Rumänien och Österrike (båda 52 %) samt Lettland och Belgien (båda 51 %).
Sedan den senaste Eurobarometerundersökningen hösten 2018 har andelen svarande som har en positiv bild av EU (45 %) ökat i 23 medlemsländer, framförallt i Cypern (47 %, +11 procentenheter), Ungern (52 %, +9), Grekland (33 %, +8), Rumänien (60 %, +8) och Portugal (60 %, +7). Sedan hösten 2018 har det skett en ökning med två procentenheter (+10 sedan våren 2014), och nivån är nu den högsta någonsin under de senaste tio åren. 37 % av de svarande (+1 jämfört med hösten 2018) har en neutral bild av EU, medan färre än var femte har en negativ bild (17 %, -3), vilket är den lägsta andelen på tio år.
En majoritet av européerna är optimistiska om EU:s framtid (61 %, +3 procentenheter), medan endast 34 % (-3) är pessimistiska. Optimismen är störst i Irland (85 %), Danmark (79 %), Litauen (76 %) och Polen (74 %). Optimismen är mindre framträdande i Storbritannien (47 % optimister mot 46 % pessimister) och i Frankrike (50 % mot 45 %).
55 % av européerna säger att de är nöjda med hur demokratin fungerar i EU, vilket är den högsta siffran sedan hösten 2004 (+ 5 procentenheter sedan hösten 2018 och +11 sedan våren 2014) medan andelen missnöjda har minskat med fem procentenheter till 36 %.En majoritet av européerna håller med om att deras röst räknas i EU. Genomsnittet i de 28 medlemsländerna ligger på 56 % (+7 procentenheter sedan hösten 2018, +11 sedan våren 2018, +14 sedan våren 2014). Den högsta andelen svarande som instämmer med påståendet finns i Sverige (86 %), Danmark (81 %) och Nederländerna (76 %).
Stödet för den ekonomiska och monetära unionen och för euron når rekordhöga nivåer, med mer än tre fjärdedelar av de svarande (76 %, +1 procentenhet, +9 sedan våren 2014) i euroområdet som stöder EU:s gemensamma valuta.I hela EU är det 62 % som stöder euron.Åsikterna om de nationella ekonomiernas situation är övervägande positiva (49 % bedömer att situationen är bra och 47 % att den är dålig).
Majoriteten av de tillfrågade i 17 EU-länder (jämfört med 16 länder våren 2018) uppger att den nationella ekonomiska situationen är bra. Luxemburg (94 %), Danmark (91 %) och Nederländerna (90 %) har störst andel positiva svar. Den lägsta andelen positiva svar noteras i Grekland (7 %), Kroatien och Bulgarien (båda 20 %), Italien (22 %), Spanien (26 %) och Frankrike (29 %).
I samtliga 28 medlemsländer känner en majoritet av de tillfrågade sig som EU-medborgare. I hela EU känner sig 73 % som EU-medborgare (+2 procentenheter sedan hösten 2018) och på nationell nivå varierar andelen från 93 % i Luxemburg, 88 % i Tyskland och 87 % i Spanien till 57 % i både Grekland och Italien och 52 % i Bulgarien.
En stor majoritet av EU-medborgarna stöder den fria rörligheten för EU-medborgare som kan bo, arbeta, studera och driva företag överallt i EU (81 %, -2 procentenheter sedan hösten 2018). I varje medlemsland var mer än två tredjedelar av de svarande av den uppfattningen, och andelen varierade från 94 % i Litauen till 68 % i Italien och Storbritannien.
Invandringen är fortfarande det viktigaste problemet på EU-nivå, och nämns av 34 % av de svarande, trots en kraftig minskning (-6 procentenheter sedan hösten 2018). Klimatförändringarna, som låg på femte plats hösten 2018, är nu det näst viktigaste problemet efter en kraftig ökning (+6 % sedan hösten 2018). Tre andra problem ligger på samma nivå: den ekonomiska situationen (18 %, oförändrat), tillståndet i medlemsländernas offentliga finanser(18 %, -1) och terrorism (18 %, -2), följt av miljön, som är den viktigaste frågan för 13 % av de svarande (+4 procentenheter).
Arbetslösheten, som nu ligger på sjunde plats på EU-nivå (12 %) är fortfarande det viktigaste problemet på nationell nivå (21 %, -2 procentenheter), tillsammans med stigande priser/inflation/levnadskostnader (21 %, oförändrat) och hälsa och social trygghet (21 %, +1). Miljö-, klimat- och energifrågor kommer strax efter, efter en kraftig ökning (20 %, +6). Invandring, som nämndes av 17 % av de svarande (-4 procentenheter sedan 2018 och -19 sedan hösten 2015) återfinns inte längre bland de tre viktigaste frågorna på nationell nivå, för första gången sedan våren 2014. Den ekonomiska situationen är sjätte plats (16 %, +1).
Den ordinarie Eurobarometerundersökningen för våren 2019 (EB 91) genomfördes genom personliga intervjuer mellan den 7 juni och den 1 juli 2019 i de 28 medlemsländerna och i kandidatländerna[1]. 27 464 intervjuer genomfördes i medlemsstaterna under perioden 7–25 juni 2019. Läs mer: http://ec.europa.eu/commfrontoffice/publicopinion/index.cfm/survey/getsurveydetail/instruments/standard/surveyky/2253