Coronavirusets inverkan på arbetet i de privata branscherna

I början av året började en smittsam
epidemi från Kina spridas. Den
orsakas av coronaviruset COVID-19.
Aktuell information om ifrågavarande
smittsamma sjukdom fås från Institutet för hälsa och välfärds (THL) webbsidor. Bekanta dig också med Arbetshälsoinstitutets instruktioner för arbetstagare.

Coronaviruset
har lagts till bland allmänfarliga sjukdomar i lagen om smittsamma sjukdomar.
På så sätt kan en människa för att hindra spridning av en smittsam sjukdom
beordras till 1) frånvaro från förvärvsarbete, 2) isolering i
hälsovårdsenhet
eller 3) karantän. Ifrågavarande åtgärder kan vidtas
av för smittsamma sjukdomar ansvarig läkare i tjänsteförhållande, och man måste
följa ifrågavarande läkarföreskrifter. I dylika situationer kan en arbetstagare
inte gå till arbetsplatsen.

EK och
AVAINTA, som representerar arbetsgivarna, har föreslagit att man då
coronaviruset sprids, i sjukledighetssituationer skulle möjliggöra
arbetstagares frånvaro genom egen anmälan. Arbetsgivaren har dock alltid rätt
att förutsätta läkarutlåtande. Det är alltså skäl att kontrollera den egna
arbetsgivarens praxis i ärendet.

I detta
läge lönar det sig att gynna distansarbete om arbetsuppgifterna möjliggör det.
Man måste skilt avtala med arbetsgivaren om utförande av distansarbete. Många
arbetsgivare har redan nu dragit linjer för möjligheten att utföra
distansarbete under epidemin.

Insjuknande

Om en
arbetstagare insjuknar i coronaviruset är frånvaron fråga om
sjukledighet, för vilken betalas normal lön för sjuktiden.

Frånvaro
från arbetet eller isolering

Om en
arbetstagare skäligen misstänks ha insjuknat och hen därför har
beordrats till frånvaro från arbetet eller att isoleras är arbetsgivaren i
allmänhet skyldig att betala lön för sjuktiden inom ramen för kollektivavtalet.
Så har avtalats i bl a AVAINTES och kollektivavtalet för den privata
undervisningsbranschen. En dylik frånvaro från arbetet förbrukar normalt lokala
sjukfrånvarodagar.

Om det i
kollektivavtalet inte avtalats om lönebetalning har en arbetstagare rätt att få
FPA:s dagpenning vid smittsam sjukdom, vilken motsvarar full lön.

Karantän

Det är
fråga om karantän när en arbetstagare, som utsatts för eller misstänks ha
blivit utsatt
för coronaviruset, men tills vidare är frisk, beordras
att stanna exempelvis hemma.

Karantäntiden
kan vara lokal om man i kollektivavtalet så avtalat. Så är det i bl a
hälsovårdssektorns kollektivavtal. Om lön inte betalas kan en arbetstagare söka
om dagpenning vid smittsam sjukdom för karantäntiden. FPA betalar den och den
motsvarar full lön.

Utbetalning
av dagpenning vid smittsam sjukdom

För att
kunna få dagpenning vid smittsam sjukdom behöver FPA beslutet från läkare som
ansvarar för smittsamma sjukdomar om frånvaron från arbetet, isoleringen eller
karantänen. Dessutom behövs arbetsgivarens intyg om förlorad inkomst och
frånvarotid.

Dagpenning
kan betalas till person som beordrats isolering eller karantän i EU-området.
För karantän eller isolering behövs intyg från läkare, som har rätt att beordra
dylika begränsningar i ifrågavarande land. FPA betalar dagpenning vid smittsam
sjukdom bara för de dagar då en person inte har kunnat arbeta på grund av
karantän eller isolering. Dagpenning betalas alltså inte för exempelvis
semestertid.

Barns
insjuknande eller karantän

För att
sköta ett barn under 10 år kan tillfällig vårdledighet beviljas. Denna
kan erhållas för högst fyra arbetsdagar åt gången. Om lön under tillfällig
vårdledighet har avtalats lite olika i kollektivavtalen. I exempelvis AVAINTES
är de tre första kalenderdagarna från och med insjuknandet med lön.

Om ett
barns sjukdom och behov av vård fortsätter längre än maximilängden för
tillfällig vårdledighet kan en arbetstagare ha rätt till arbetsfrånvaro utan
lön på grund av tvingande familjeskäl.

Om ett barn
under 16 år beordrats att stanna hemma
på grund av lagen om smittsam
sjukdom utan att barnet är sjukt har arbetsgivaren ingen lönebetalningsplikt.
Då kan en förälder dock ha rätt att få dagpenning vid smittsam sjukdom.

Arbetsplikt

Om en
arbetstagare beordrats i karantän, och inte får lön för ifrågavarande tid, har
arbetstagaren inte heller arbetsplikt. Då betalar FPA dagpenning vid smittsam
sjukdom åt arbetstagaren.

Om
distansarbete bör man i princip avtala skilt med arbetstagaren. En del har
kunnat avtala om distansarbete också med arbetsavtal. Om en arbetstagare utför
distansarbete i en karantänsituation betalas naturligtvis också lön för det,
och då får arbetstagaren inte dagpenning vid smittsam sjukdom från FPA.

”Karantän”
på arbetsgivarens eget initiativ

Egentlig
isolering eller karantän förutsätter alltid beslut från för smittsamma
sjukdomar ansvarig läkare i tjänsteförhållande. Om en arbetsgivare på eget
initiativ förbjuder arbetstagare att komma till arbetsplatsen exempelvis på
grund av smittrisken som råder på arbetsplatsen bör arbetsgivaren betala normal
lön för den tiden.

Inverkan
på semestrar

Om en
arbetstagare inte kan utföra sitt arbete på grund av order från myndighet för
att hindra spridning av sjukdom är det fråga om tid som motsvarar arbete. Under
isolering och karantän ackumuleras alltså semester.

Om en
arbetstagare insjuknar under sin semester har hen rätt att flytta sin semester
till en senare tidpunkt. Förflyttningsrätten och eventuella självriskdagar
fastställs som avtalat i kollektivavtalet eller på basen av semesterlagen.
Enligt exempelvis AVAINTES och den privata undervisningsbranschens
kollektivavtal har en arbetstagare rätt att flytta sin semester till senare
tidpunkt utan några självriskdagar. Om man går efter semesterlagen är
självriskdagarna sex.

En
arbetsgivare kan inte ensidigt dra tillbaka redan bekräftade semestrar.

Läs mer: Coronavirusinfo