Coronaviruset slår hårt mot Finlands ekonomi

Den finländska ekonomin minskar med 5,5 procent 2020 enligt
finansministeriets ekonomiska översikt som publicerades den 16 April.

Coronaviruspandemin och åtgärderna för att stoppa spridningen av den har
vänt upp och ner på de ekonomiska prognoserna överallt i världen. Förändringen
har varit exceptionellt omfattande och snabb.

De isoleringsåtgärder som förhindrar spridningen av coronaviruset begränsar
rörligheten och affärsverksamheten i Finland, vilket i sin tur har allvarliga
konsekvenser för den ekonomiska tillväxten. Bruttonationalprodukten (BNP)
minskar mest under andra kvartalet i år, varefter tillväxten återhämtar sig.
BNP beräknas öka med i 1,3 procent 2021 och 2022.

Underskottet i de offentliga finanserna ökar med 14 miljarder euro i år till
16,6 miljarder euro, dvs. 7,2 procent i förhållande till BNP. Den förväntade
ekonomiska tillväxten räcker inte till för att återställa saldot i de
offentliga finanserna, och de offentliga finanserna kommer att uppvisa ett
klart underskott under de närmaste åren.

”Allt beror på hur djupt ekonomin dyker och hur länge nedgången varar.
Risken är att samhället blir utan syre i och med att den ekonomiska nedgången
drar ut på tiden”, säger avdelningschefen, överdirektören Mikko Spolander.

Dystra utsikter för
världsekonomin

Den internationella ekonomin började avta redan under det första kvartalet i
år, då Kinas ekonomi minskade kraftigt. Den ekonomiska tillväxten kommer att
återhämta sig under andra halvåret 2020 trots den krympande kinesiska ekonomin.
Världsekonomin minskar sammanlagt med 2 procent år 2020. 

Globala begränsningar av rörligheten försvagar varuhandeln på global plan.
På årsnivå minskar världshandeln med 5 procent.

Den ekonomiska aktiviteten har minskat kraftigt i Europa. I Förenta staterna
blir den ekonomiska tillväxten negativ i och med att epicentrumet för pandemin
flyttas dit.

Finlands ekonomi
störtar

Den kraftiga nedgången i Finlands ekonomi beror på den krympande
internationella efterfrågan och exporten samt på Finlands egna
begränsningsåtgärder i anslutning till coronan. De begränsningsåtgärder som
införts minskar den privata konsumtionen. Konsumtionen av tjänster minskar
mest, men förbrukningen av varor minskar också. Konsumtionen av dagligvaror
drabbas allra minst.

De osäkra utsikterna leder också till att investeringar antingen skjuts upp
eller dras in helt och hållet. De privata investeringarna minskar avsevärt.

Antalet sysselsatta minskar emedan den globala smittsamma epidemin stänger
affärsverksamheten och gränserna mellan länderna. Sysselsättningen minskar år
2020 och sysselsättningsgraden sjunker till 71 procent. Antalet arbetslösa ökar
samtidigt kraftigt och arbetslöshetsgraden stiger till 8 procent år 2020.

Under åren 2021-2022 kommer ekonomin att återgå till samma tillväxtbana som
före krisen. Även om den kortvariga krisen inte antas försämra den ekonomiska
produktionspotentialen i nämnvärd mån, tar det tid att kompensera för den
produktion som gick förlorad då ekonomin försämrades.

Ökningen av den privata konsumtionen normaliseras, och realinkomsterna
kommer att öka med 1½ procent. De privata investeringarna återhämtar sig
långsammare, eftersom skogsindustrins stora projekt skjuts upp och
investeringarna i bostadsbyggande fortsätter att minska. Ökningen av BNP stöds
år 2022 mest av att investeringarna i bostadsbyggande upphör att minska. Den
tilltagande ekonomiska tillväxten och den svaga ökningen av de nominella
lönerna börjar stegvis öka efterfrågan på arbetskraft under 2021 –2022.
Sysselsättningsgraden höjs till 72 procent 2022.

Krisen kommer att
påverka de offentliga finanserna

Den offentliga ekonomin försvagas kraftigt år 2020. Skatteinkomsterna
minskar och arbetslöshetsutgifterna ökar på grund av den snabba försämringen av
det ekonomiska läget. De offentliga finanserna försvagas ytterligare av åtgärderna
för att mildra effekterna av coronavirusepidemin. Obalansen mellan inkomster
och utgifter ökar till 16,6 miljarder euro.

Alla sektorer inom den offentliga ekonomin uppvisar underskott i år.
Statsfinanserna drabbas mest av recessionen och stödåtgärderna.
Lokalförvaltningens ekonomi skärps också ytterligare jämfört med det redan
svåra läget i fjol. Dessutom kommer socialskyddsfonderna för första gången att
uppvisa ett underskott emedan den ökade arbetslösheten och permitteringarna
ökar förmånsutgifterna och arbetspensionsavgiften sänks temporärt.

Nästa år kommer underskottet i de offentliga finanserna att minska när den
ekonomiska tillväxten återhämtar sig och de tillfälliga åtgärderna för att
lindra effekterna av coronaepidemin upphör. De offentliga finanserna återhämtar
sig emellertid inte. År 2024 beräknas de offentliga finanserna fortfarande
uppvisa ett underskott på drygt 9 miljarder euro.

Den offentliga sektorns skuld i förhållande till BNP växer kraftigt och
stiger med nästan 70 procent i år. Fram till 2024 hotar skuldkvoten att närma
sig 80 procent.

De ekonomiska
utsikterna exceptionellt osäkra

Det är exceptionellt svårt att prognostisera den framtida utvecklingen
eftersom uppskattningarna av hur länge de begränsningar som förhindrar
spridningen av coronaviruset varar, förändras. Bedömningarna av
begränsningarnas ekonomiska konsekvenser är också osäkra. Inom vissa branscher
leder begränsningarna till att affärsverksamheten upphör helt medan
produktionen inom andra branscher fortsätter och till och med ökar. Prognosen
baserar sig mer än normalt på antaganden om förändringar i efterfrågan och
utbud.

Prognosen bygger på antagandet att åtgärderna som begränsar den ekonomiska
aktiviteten varar i tre månader. De negativa konsekvenserna blir desto värre ju
mera viruset sprider sig, ju fler som insjuknar och i synnerhet ju större och
längre isoleringsåtgärder som vidtas för att förhindra spridningen av viruset.
Enligt finansministeriets uppskattning minskar de nuvarande begränsningarna BNP
med 1,5 –2 procent om de varar en månad.

Om begränsningarna förblir kortare än väntat och om spridningen av sjukdomen
upphör, blir konsekvenserna mindre än väntat. En förlängning av
isoleringsåtgärderna skulle i sin tur leda till allvarligare konsekvenser.

I den alternativa kalkyl som ingår i prognosen antas begränsningarna pågå i
6 månader. Detta skulle leda till en minskning av BNP med 12 procent och ett
underskott i de offentliga finanserna på över 10 procent av BNP 2020.
Enligt kalkylen kommer förlängningen av begränsningarna inte enbart att
fördjupa den ekonomiska recessionen utan också att förlänga den genom att
förstöra ännu mer produktionskapacitet. Om detta skulle ske kommer ekonomin att
återhämta sig mycket långsamt.