Arbetslivsbarometern 2019: Dagens arbetsliv belastar psykiskt allt fler

Digitaliseringen och
det allt vanligare informationsarbetet återspeglas i arbetslivet. Enligt
arbetslivsbarometern 2019 var brådska en vanlig del av löntagarnas
vardag, nästan en tredjedel arbetade dagligen under brådska.

Allt
fler löntagare upplevde sitt arbete som psykiskt betungande och nästan
hälften upplevde skadlig stress i sitt arbete. Det är positivt att
största delen av löntagarna upplevde engagemang i arbetet – entusiasm,
handlingskraft och att man gick in i sitt arbete. Resultaten framgår av
arbets- och näringsministeriets arbetslivsbarometer som publicerades
10.11.2020.

År 2019 frågades det i arbetslivsbarometern för
första gången om symptom på utbrändhet. De vanligaste symptomen på
utbrändhet var upplevelsen av andlig trötthet, dvs. kronisk trötthet,
som alltid eller ofta upplevdes av 12 procent av löntagarna och ibland
av 37 procent. Brist på entusiasm och koncentrationssvårigheter
upplevdes alltid eller ofta av cirka var tionde och ibland av något
mindre än en tredjedel av löntagarna. Svårigheter att hantera känslor
var de mest sällsynta av de upplevda symtomen.

Symtomen på
utbrändhet har samband med upplevelsen av brådska, stress och arbetets
psykiska belastning. Kvinnor upplevde oftare symtom på utbrändhet än män
och tjänstemän oftare än arbetstagare. Symtomen på utbrändhet var mest
typiska inom kommunsektorn. 

– Det nuvarande arbetslivet kräver
på många sätt mycket mer av arbetstagarna än tidigare. Med tanke på
förlängningen av tiden i arbetslivet är det viktigt att människorna
orkar i arbetslivet. Genom att utveckla kompetensen och arbetslivet kan
man främja arbetsmotivationen och fortsatt karriär, konstaterar
arbetsminister Tuula Haatainen.

Även om arbetet tidvis belastar,
hade en majoritet av löntagarna upplevt ett positivt engagemang i
arbetet. År 2019 upplevde största delen av löntagarna entusiasm (64 %)
och handlingskraft (63 %) i sitt arbete. Likaså hade över hälften (56 %)
upplevt att de gick in i sitt arbete. Kön, ålder eller socioekonomisk
ställning hade förvånansvärt liten inverkan på upplevt engagemang i
arbetet. Engagemang i arbetet var vanligast inom kommunsektorn.  


Engagemang i arbetet som arbetstagarna upplever är ett bra exempel på
hur man lyckats utveckla välbefinnandet i arbetet och samtidigt öka
arbetets produktivitet. De arbetstagare som upplever engagemang i
arbetet mår bättre och är produktivare. Detta å sin sida har en
betydande roll för organisationernas framgång, betonar arbetsminister
Haatainen. 

Segregation i arbetslivet återspeglas i arbetsförhållandena

Könssegregation
i arbetslivet, dvs. fördelningen av arbetsmarknaden mellan
kvinnodominerade och mansdominerade branscher, återspeglas också i
arbetsförhållandena. Enligt arbetslivsbarometern har kvinnor
systematiskt sämre möjligheter att påverka i sitt arbete än män.
Kvinnornas arbetstid är mindre flexibel, arbetet inbegriper mer skadlig
brådska, arbetets psykiska belastning är större och upplevelsen av
fysiskt våld vanligare än för män. Kvinnorna var också mer missnöjda med
löneincitamentet än männen. 

Jämställdheten mellan könen ska
främjas under alla förhållanden, både under coronakrisen och efter den.
Ojämlikheten i arbetsförhållandena löses dock inte på ett ögonblick. Vi
behöver omfattande åtgärder. Det viktigaste är familjeledighetsreformen,
vars huvudsakliga mål är en jämnare fördelning av vårdansvaret i
familjerna, sammanfattar minister Haatainen. 

Coronakrisen syns
inte ännu i resultaten av arbetslivsbarometern 2019. Resultaten av
barometern ger dock en heltäckande bild av hur löntagarna upplevde
arbetslivet precis före coronakrisen. 

– Coronaviruset påskyndar
omvälvningarna i arbetslivet. Anställda har övergått till distansarbete
och den allmänna osäkerheten har ökat. Dessa förändringar bör undersökas
noggrant. I nästa års arbetslivsbarometer syns redan coronakrisen.
Resultaten av barometern 2019 utgör ett viktigt granskningsunderlag för
resultaten av följande arbetslivsbarometer, konstaterar Haatainen. 

Vad är en arbetslivsbarometer?

Arbetslivsbarometern
är en sampelundersökning som genomförts sedan 1992 för att följa upp
hur arbetslivskvaliteten utvecklas ur finländska löntagares perspektiv.
Undersökningens uppgifter från 2019 har samlats in genom de
telefonintervjuer som genomfördes i samband med Statistikcentralens
arbetskraftsundersökning i augusti och september 2019. År 2019 svarade 1
555 löntagare på undersökningen. Undersökningsresultaten kan på ett
tillförlitligt sätt generaliseras till att gälla löntagare i hela landet
och inom alla sektorer.

Ytterligare information:

Marianne Keyriläinen, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7009 eller fornamn.efternamn(at)tem.fi